Earroo 4 Mee Houney, 1951


S'mie lhien, ec y traa shoh, cur magh ayns clou skeeal ayns Gailck scruit ec fer Bretnagh! She 'nane jeh ny skeealyn cheeill-chiollee, chyndaait veih'n ghlare Vretnagh ayns "Straeon y Pentan," liorish Arthur S. B. Davies, Mochdre Colwyn Bay.

My vees ooilley dy-mie, bee lioaran ny skeealyn shoh currit magh dy-gerrid as shegin da gagh studeyr ny Gailck ain cur booise as ard-voylley da'n scrudeyr Arthur Davies, son lheid yn obbyr jeean as cooie.

Ta shin cooinaghtyn dy re Bretnagh eshyn ren hoshiaght yn Ghailck Vanninagh y screeu -- yn Aspick Phillips, tra hyndaa eh Lioar ny Padjer 'sy ghlare ghooie ain! Nish, shiuish ooilley studeyryn ny Gailck, nhegin dooin faagail ooilley yn obbyr da fer Bretnagh dy yannoo?

Gyn dooyt erbee, bee lheid yn lioaran shoh, obbyr ta shin er ve fuirraghtyn er rish bleeantyn, ymmydagh as ymmyrchagh da dy chooilley studeyr ny Gailck Vanninagh: ta ny skeealyn scruit dy-mie, as s'leayr dooin dy vel Arthur Davies lane ynsit as aghtal ayns y ghlare ghooie ain.

Shione da Mnr. Davies ooilley ny glaraghyn Cheltiagh, as t'eh er vaghey mastey ny cummaltee ayns Ellanyn ny Twoaie Albinagh, ayns y thalloo Vretonagh as ayns Nherin, as t'eh er screeu mooarane ayns v ghlare ghooie echey-hene, yn Ghailck Albinagh as ny glaraghyn Cornach as Bretonagh. T'eh myrgeddin aghtal ayns ny chengaghyn Germanagh, Spaainagh as Lochlinnagh.

Haink eh dy chur shilley er Ellan Vannin 'sy vlein 1946, as haink eh ny whaiyl rish gagh Vanninagh va loayrt yn Ghailck ec y traa shen, as tra rosh eh thie reesht, screeu eh coontey ny glare ain va currit magh ayns y "Bulletin of Celtic Studies."

Ta shin jeeaghyn er nyn doshiaght lesh taitnys vooar gys yn laa vees e lioaran veg ry-akin.

Bee "Coraa Ghailckagh" er ny coyrt magh kiare keayrt 'sy vlein, as ta'n leagh lieh-chroon dagh vlein. Cur fys da'n scrudeyr lesh ordagh-phost gys

Miss Francis Davidson, Barrule Cottage.
Port Lewaigue, Ramsey, Isle of Man.



YN EDD EC JAC JONES

Skeeal chyndait 'sy Ghailck liorish A. S. B. Davies, Mochdre, Bretin, veih'n Vretnish ayns "STRAEON Y PENTAN," liorish Daniel Owen. (Hughes as e Vac, Caerdydd.)

"Cheayll oo keayrt ny ghaa dy vel ec yn aigney cooid-vooar dy phooar er slaynt ny er aslaynt y chorp, as s'feer shen dy liooar," dooyrt my naim Edard: shoh dhyts skeeal eisht, cho firrinagh as oddys ee ve.

Lurg dooys er n'aase seose gys my ghooinney-aeg, haink mee dy ve feer skee jeh obbyr-eirinagh, ve ny vioys ro hoccaragh dooys, as va mee er chlashtyn dy row faill vie ry-gheddyn ayns y vwyllin-cadee ayns YR WYDDGRUG (balley ayns Bretin) as ersooyl lhiam dys shen dy hirrey obbyr.

Hooar mee obbyr chelleeragh, as va mee my horch dy 'er-choonee lesh ny snieuderyn as va mee dy feer vaynrey lesh my startey. Va dooinney-aeg elley ayns shen as eshyn mysh yn eash cheddin as mish, guilley v'er choayl 'nane jeh ny sooillyn echey, agh, ny-yeih, v'eh fakin ny smoo ass e 'nane na veagh guillyn elley fakin dy cadjinagh lesh daa hooill!

V'eh enmyssit William James, as she ny ghuilley feer vitchooragh v'eh. Haink eshyn as mish dy ve nyn gaarjyn ayns traa gerrid. Veagh William as mish goaill commeeys ayns sorch ennagh dy chluicyn gagh laa, agh ve toiggit eddyr William as mish dy row eh orrin dy ghoaill-rish yn 'oill lurg y cheilley, as myr shen va shin shaghney un smaght!

She Thomase Burgess yn dooinney va ny 'urriman 'sy chamyr-snieuee as v'eh 'nane jeh ny fir s'dewiley as s'dwoaiagh rish ny fir-obbree honnick mee rieau. Agh va Burgess feer ghraihagh er spotcheraght as er cur-rish cluicyn brasnee noi deiney va er e churrym, as myr shen, v'eh cur foayr dy liooar er William as orrym-pene.

Va mee er lhaih boayl ennagh dy voddagh fer coyrlaghey as cur er dooinney slayntoil dy chredjal dy vel eh ching, as er dooinney ching dy chredjal dy vel eh follan, mannagh beagh y chingys echey ro hrome.

Keayrt dy row, as shinyn goaill nyn jinnair, ren mee gimraa y chooish shoh rish Thomas Burgess, as dooyrt eshyn: S'aashagh prowal y yannoo er y chooish, my yinnagh uss as Wil James cur nyn ging ry-cheilley crenaght dy yannoo eh er 'nane jeh ny fir shoh. Mannagh yarg Wil cummey red ennagh, bee yindys mooar orryms, er-yn-oyr she guilley feer schleioil t'eshyn, er-lhiams.

Loayr mee rish Wil mychione yn eie ec Burgess, as roish yn oie va cummey er n'aarlaghey ec Wil!

Va fer ny snieuderyn as yn ennym echey Jac Jones, dooinney va dy kinjagh ceau 'top-hat,' as v'eh faagail eh er treiney cheu-mooie jeh'n chamyr-snieuee. Va Wil smooinaghtyn dy chiangley streng dhoo cheyl, agh lajer dy liooar mygeayrt y mysh bun yn edd, dy jeeragh erskyn yn oirr, as dy hayrn eh stiagh mysh kerroo-oarlagh, (as ta kerroo-oarlagh ny ghaa ard-vooadys, t'ou toiggal, ayns mooadys yn edd!) as eisht dy chur er Jac Jones dy chredjal dy row e chione er n'att.

'Sy voghrey, laa ny vairagh, cho leah as hie Jac Jones gys e obbyr, chiangl Wil y streng mygeayrt yn edd, as cordail rish y chummey, hie mish as dooyrt mee rish Jac, "John Jones, nagh vel shiu ro vie ayns slaynt moghrey jiu?" "Ta mee mie dy liooar, my ghuilley, cre'n fa t'ou briaght?" as eshyn. "Och cha nel eh veg," dooyrt mish, "agh va mee smooinaghtyn dy vel att ennagh 'sy chione eu."

"Cha nee, ta mish ayns slaynt mie, as dy jarroo ta mee booisal er y son," dreggyr Jac.

Mysh shiaght er y chlag hie Wil huggey, as dooyrt Wil, "John Jones, cha nel shiu jeeaghyn gollriu-hene jiu, vel pian 'sy chione eu?"

"Cha nel, dy jarroo," dooyrt Jac, "agh va Ned dy jeeragh nish briaght yn red cheddin, c'red hug ort smooinaghtyn yn lheid?"

"Cha 'sayms," dooyrt Wil, "agh ta'n chione eu jeeaghyn cooid veg aitt gollrish dy row shiu er n'gheddyn builley ry-lhiattee eck. Lhig dou fakin y cheu elley. Och, cha nee, t'ad ny-neesht gollrish y cheilley, cha row mish agh sheiltyn, er-lhiam," as ersooyl lesh Wil gys e obbyr.

Mysh queig minnidyn roish traa vrishey-hroshtey hie Burgess-hene huggey as dooyrt eh, "Er-hoh uss, Jac, v'ou uss rish streeu ennagh riyr! T'ou er ve scoorit reesht, er-yn-oyr ta dty chione gollrish napin mooar cruinn! Nagh vel oo er gheddyn yn gorley-scoarnee ta goll mygeayrt ec y traa t'ayn?"

"Cha nel mee er vlastey bine beg neayr's shiaghtin, as ta my chione cho mie as kione erbee euish-hene," dreggyr Jac dy doaltattym.

"Ta mee treishteil dy vel oo ginsh yn irriney," dooyrt Burgess, as ersooyl lesh.

Tra va Jac Jones goll dys e vrishey-hroshtey, as shirrey cur e edd er e chione, cha daink eh lesh edyr. Ren eh jeeaghyn mannagh row eh er ghoaill edd ghooinney ennagh elley, agh chooinnee eh er-hene nagh row fer erbee ceau 'top-hat' agh eh-hene, as myrgeddin, va ennym scruit liorish e laue-hene cheusthie yn edd. Hooar eh bayrn er eeassaght cour goll dys e lhongey, as hug eh lesh yn edd 'sy laue.

Cha daink Jac er-ash dys e obbyr lurg brishtey-hroshtey: ec munlaa, hug Burgess shilley er, as hooar eh ayns y lhiabbee eh, surranse fo guin ghewil ayns e chione. Dooyrt Burgess rish Jac dy row eh gyn-dooyt ching nish, agh dy row lheihys ayn dy derragh couyr da chelleeragh, as dy derragh eh hene lesh yn lheihys shen huggey 'syn astyr, erreish da'n vwyllin er scuirr.

Hie Burgess as mish dy chur shilley er Jac yn astyr shen as hug shin lhien cooid veg dy ooill villish ayns boteil. Choud as va Burgess as ben Jac heose 'sy chamyr-cadlee cur yn ooill er kione Jac boght, va mish heese tayrn y streng jeh'n edd, as eisht dy yeeaghyn cre cho fondagh as va'n lheihys, dooyrt Burgess rish y ven dy gholl as cur lh'ee seose huggey yn edd, as cur-my-ner! nish haink eh lesh Jac dy chur yn edd dy aashagh er e chione: dy firrinagh, liorish wheesh dy ooill as va er e chione, skyrr yn edd bunnys ro aashagh, as by-vie eh, dy row ec Jac cleayshyn mooar dy liooar dy lhiettal yn edd veih goll harrish yn eddin echey. Agh s'yindyssagh ve, ga dy row yn att er n'gholl ersooyl chelleeragh, cha scuirr yn pian cho tappee, as va Jac Jones ec y thie son shiaghtin roish hie eh reesht gys e obbyr.

Cha dooar eh fys mychione y chrout rish three shiaghtinyn elley, as cha ren eh rieau leih dooin!


YN SHIRVEISH SOUREE GAILCKAGH

Geiyrt er cliaghtey, she er y twoaie va shirveish souree Yn Cheshaght Ghailckagh er ny chummal mleeaney. Va Jedoonee yn 1oo Jerrey-Souree ny laa aalin as kiune, as ec 6-30 'syn astyr er y laa shen va earrooyn ny studeyryn as feallagh elley er nyn jaglym ry-cheilley ayns Skylley Maayl dy ghoaill ayrn 'sy shirveish.

Va'n Vrastyl Ghailckagh Rhumsaa er chiartaghey cour yn shirveish, as lesh cooney shiartanse dy chaarjyn schleioil ass ardjyn elley ny h-Ellan, ren studeyryn Rhumsaa obbyr ny fir-chiaullee. Chiaull Mnr. Walter y Cleree jeh Rhumsaa yn CXXII psalm lesh bingys da'n car "Crimond," as va lhaihderyn ny lessoonyn Mnr. Leslie Quirk veih Purt ny h-Inshey as Mnr. Douglas Faragher jeh Doolish.

Va'n preachoor yn Arrymagh C. A. Cannan, B.A., saggyrt ny skeerey. Loayr eh er y raa ta ry-gheddyn ayns I Samuel vii, ronney 12:

"Choud shoh ta'n Chiarn er chooney lhien," as dimraa eh ny bannaghtyn ta cummaltee ny h-Ellan ain goaill soylley jeh. "Dy feer," as eshyn, "eer myr chooin y Chiarn lesh ny shenn ayraghyn, myr shen 'neesht t'eh er chooney lhien-hene derrey'n laa t'ayn jiu."

By haittin vooar lesh y cheshaght dy row Lochlinnagh, yn Olloo C. J. S. Marstrander jeh'n Ard-scoill Oslo, kionfenish, as caa echey reesht dy chlashtyn yn chenn ghlare er e son t'eshyn er n'yannoo wheesh yn obbyr frioosagh.

Illiam Radcliffe.



Mrs. Watterson, "Glenchass," Colby

S'doogh lhien cur fys diu dy vel shin er choayl shenn charrey Vanninagh elley. Jerdein, yn nah laa Mee Luanistyn shoh chaie, hooar Benainstyr Kodeyre baase ec e thie, "Glion Jiass," ayns Colby, ayns e kiare feedoo blein as daa yeig, son v'ee ruggit ec Glion Jiass, Purt le Moirrey, 'sy vlein 1860!

Tra v'ee mysh shiaght bleeaney d'eash hie ee seose dys Lingague dy vaghey marish e jishag-mooar, as she voishyn hooar ee yn Ghailck, er-yn-oyr nagh row agh kuse veg dy ockleyn Baarlagh ec y chenn ghooinney.

V'ee dy kinjagh graihagh er y chenn ghlare as loayr ee yn Ghailck dy aashagh as dooghyssagh: va cooinaghtyn mie eck, as shimmey ta'n skeeal mie boayllagh ee ginsh mychione ny shenn laghyn 'syn Ellan.

Bee ymmodee caarjyn eck as studeyryn ny Gailck dobberan nyn garrey veen, son v'ee dy firrinagh ny Ben Vanninagh ghooie, graysoil, kenjal as giastallagh, as va rieau taitnys eck cooish y gheddyn ayns chengey ny mayrey Ellan Vannin.

S'trimshagh eh smooinaghtyn dy vel ny shenn Vanninee paartail yn derrey yeh lurg yn jeh elley, as nagh bee dy bragh nyn lheid ayn dy loayrt y Ghailck dy kiart.

Juan y Geill.



Prentit liorish Quine as Cubbon, Purt Chiarn. Ellan Vannin ass lieh Yn Cheshaght Ghailckagh