Earroo 5 Laa Boaldyn, 1952

Shoh yn wheiggoo 'Coraa' nagh row currit magh 'syn Arragh, agh kyndagh rish trimmid as chennid yn obbyr er ny clouderyn 'syn Ellan 'syn Arragh as 'syn Ouyr, ta shin er reaghey cur magh yn 'Coraa' daa cheayrt 'sy vlein; ta shen dy ghra, er Laa Boaldyn as Laa Houney, agh bee hoght duillagyn ayns dagh 'Choraa.'

S'doillee eh ny cheayrtyn dy ghiarrey sheese skeealyn as stoo elley gys kiare duillagyn, as ta cooinaghtyn ain 'neesht dy row Laa Boaldyn as Laa Houney laghyn jeh scansh vooar 'sy chenn earish, as ta'n chenn raa-creeney gra 'sy Ghailck: "Mannagh vow cliaghtey cliaghtey, nee cliaghtey coe." Ta shin treishteil, er-y-fa shen, dy bee eh ny s'cooie rish dy chooilley pheiagh 'Coraa' y gheddyn agh daa cheayrt sy vlein.

Ec y traa ta shin screeu eh shoh, s'mie lhien gra dy vel Mnr. Rob. L. Thomson 'syn Ellan dy yannoo obbyr ec y Thie-hastee er y chenn lioar screeuee jeh'n lioar padjer liorish yn aspick Phillips. Ga nagh vel Mnr. Thomson agh ny ghooiney aeg, t'eh ny schoillar niartal ayns ny glaraghyn cheltiagh, as er lhien dy vel eh yn chied er mastey studeyryn ny Ghailck ainyn. T'eh co-laboraght marish Eric Cregeen ayns g'aarlaghey as aa-reaghey Folklioar Archibald Cregeen, as t'eh er screeu skeealyn 'sy Ghailck Vanninagh. Ta shin jerkal cur magh ayns 'Coraa' dy gerrid fer jeh ny skeealyn t'eh er hyndaa 'sy Ghailck veih glare ny Lochlinee.

Myr shione diu ooilley, ta'n sourey imbagh feer chionn da ny Manninee kyndagh rish yn earroo mooar dy ghoaldee as joarreeyn ta cheet hooin, agh mleeaney bee laghyn y touree ny s'chionn na v'ad rieau! Mee veanagh y touree ta shin jerkal g'oltaghey gys traieyn ny h'Ellan ymmodee Manninee veih'n Cheer Vooar as eisht, tammylt lurg shen, bee'n Cohionnal Celtagh er ny chummal ayns Mannin. Bee chaghteryn ass n'Albin, n'hErin Bretin, Kernow (Cornwall) as Breiz (Brittany) nyn mast' ain. Keead milley failt orroo ooilley!


Bee "Coraa Ghailckagh" er ny coyrt magh Laa Boaldyn as Laa Souney, ta'n leagh lieh-chroon dagh vlein. Cur fys da'n scrudeyr lesh ordagh-phost

gys
Mr. Douglas Faragher.
First Avenue, Douglas. Isle of Man.


OIE'LL VREESHEY

(St. Bridget's Eve)


Scruit 'sy Ghailck liorish Juan y Geill, veih'n
Cloie 'sy Vaarle scruit ec Catreeney Mac'Illip, B.A.

CLOIDERYN.-- NAN: (Yn Ven-thie.)
JUAN: (Yn Dooinney eck.)
PAAIE: (Yn Inneen oc.)
Bnr. KEWLEY: (Naboo.)
BREESHEY: (Shenn Ven.)

YN YNNYD.--Yn shamyr-aarlee ayns thie-tooit 'syn Ellan foddey er-dy-henney.

NAN: Phaaie, Phaaie, trooid stiagh. (Shooyl gys y voayrd as goaill cappan, glenney eh as cur sheese eh reesht lesh craa e kione.) C'raad 'sy theihll ta'n lhiannoo nish? Shoh mish, as ooilley yn obbyr dy yannoo gyn peiagh erbee dy chooney lhiam. (ta'n dorrys fosley as t'ee chyndaa, jerkal rish fakin Paaie, agh she Juan t'ayn, yn dooinney eck.) O, nee uss t'ayn, Yuan? va mish jerkal rish Paaie, r'ou uss fakin ee boayl erbee?
JUAN: Cha nel mish er nakin ny clashtyn j'ee. (Jeeaghyn mygeayrt-y-mysh.) T'ou uss chionn agglagh, Yah. C'red ta goll er, c'red t'ou jannoo?
NAN: Shegin da peiagh ennagh gobbragh! (Scuirr son tullagh.) C'red ta jannoo orts, dy vel oo er jeet thie cho leah? Ta mee sheiltyn dy vel ooilley yn obbyr jeant ayd?
JUAN: Ta, Yah. Hug mee jerrey er y vlieauney dy moghey, ta Ned Boddagh geddyn poost jiu, t'ou cooinaght, as ghiall mee dy gholl sheese as cur daue car er y fiddle. T'ad jerkal rish dooinney voish Doolish, agh cha nod eshyn cheet gys yn astyr, myr shoh dooyrt mish dy jinnins cloie derrey darragh y fer elley.
NAN: S'likly dy ren, t'ou uss ro arryltagh gra reddyn yn lheid shen. Ta fiddleraght kiart dy liooar, agh t'ou uss smooinaght rouyr er. B'are dhyt ve mooie er y clieau kiarail son ny kirree, bee eaynin oc traa erbee nish, as oddagh ad ve marroo ayns y fliugh as y feayraght gyn fys y ve ayds.
JUAN: Va mee mooie jea, t'ad kiart dy liooar foast.
NAN: (dy floutagh): Jea!
JUAN: Ugh, Ugh, She red moal agglagh mannagh oddyms goll fiddleraght son naboo er y laa banshey echey.
NAN: Cha nel traa erbee ec eirinagh son fiddleraght. T'ou ersooyl ec bannish, mhellia ny farrar tra lhisagh oo ve ayns shoh jeeaghyn lurg yn kuse veg dy chretooryn t'ain; cha jean oo dy bragh cosney ping ec y fiddleraght.
JUAN: Cha jean, foddee, agh cha nel argid dy chooilley nhee. Ta car aym ta mee kiarail cloie noght nee cur orroo ooilley daunsin. Lheimyraght gollrish mwoiee bee ad, as ooilley ny seaghyn oc jarroodit. Jeeagh dou yn argid nee shen y yannoo!
NAN: Ugh, Ta yindyssyn mooarey ayd dy chlashtyn oo, agh jeeagh er y chenn chooat er dty ghreeym, cur nearey orrym roish ooilley yn skeerey. Eaddagh nagh jinnagh ad cur er buggane-dhoo. Cheayll mee dy row Benainster Kodeyre, 'sy Valley Beg, heese ec y chabbal Jydoonee as eaddagh noa sheeidey eck, bee eh foddey dy hraa roish nee ad fakin mish ayns eaddagh sheeidey ny eaddagh jeh keint elley erbee, er-lhiam.
JUAN: Nish Yah, va fys mie ayd tra hooar oo mish son dooinney-poosee cren sorch dy ghooinney yoghe oo.
NAN: Ny bee shassoo ayns shen cur y drogh orrym, as ooilley yn obbyr shoh aym dy yannoo. Yllee er y doodee my nee oo fakin ee.
JUAN: Agh c'red t'ou jannoo, Ven? Ta reddyn quaagh goll er.
NAN: Ersooyl lhiat, ass my hilley, bleb myr t'ou. (T'ee goll magh.)
JUAN (Myr t'eh goll magh.): Phaaie, Phaaie, ta dty vummig fuirraght ort.
PAAIE: Shoh mish, Vummig, c'red ta shiu laccal? Cha nel eh traa goll dy lhie foast, bee oor elley roish lhie ny greiney.
NAN (Cheet stiagh reesht.): Cloie as gamman, gamman as cloie, ta shen ooilley t'ayns dty chione, faagail mish lesh ooilley yn obbyr 'sy theihll dy yannoo.
PAAIE: Cre'n obbyr eisht? (Jeeaghyn er y voayrd.) Vel peiagh erbee cheet dys y thie noght?
NAN: Ta, as mish ayns siyr mooar; cha nel yn chamyr-lhiabbee aarloo foast. Gow uss yn skeab as glen dy chooilley chorneil, as choud's t'ou jannoo shen, nee'm reaghey y chiollagh as cur shibbyr er y voayrd. Jean siyr nish, cha nel traa erbee dy choayl.
PAAIE: Agh quoi ta cheet, Vummig?
NAN: S'cummey dhyt, ersooyl lhiat nish, as jean shen ta mish er ninsh dhyt. (Ta Paaie goll magh, as Nan gaarlagh y voayrd, eisht ta crank er y dorrys, as ta Paaie cheet roie ass y chamyr-lhiabbee myr ta Benainster Kewley cheet stiagh.)
Br. K.: Shee bannee mee, Ven, Cre'n driss t'ort? Vel oo jerkal rish yn Kiannoort ny'n Aspick noght?
NAN: S'foddey share na adsyn vees cheet noght, foddee.
Br. K.: O, dy jarroo she, son nagh nee Breeshey ee-hene t'ou jerkal rish noght?
PAAIE: Quoi yn Breeshey shoh, Venainstyr Kewley?
NAN: Nagh ren mee ginsh dhyt dy yannoo....
Br. K.: O, Voght Villish, nagh vel enn ayd er Breeshey? Nagh vel ee 'nane jeh ny Nooghyn Casherick va baghey 'syn Ellan ayns laghyn foddey er-dy-henney? Yn oie shoh dagh vlein t'ee shooyl ny raaidyn jeeaghyn son thie ennagh dy chadley ayn as geddyn greim dy vee. My vees thie erbee cur fastee j'ee, bee yn thie shen bannit eck, as bee aigh-vie ec ooilley yn lught-thie er son dy bragh.
NAN: S'mie shen, ta shinyn shassoo ayns feme jeh aigh-vie son caghlaa. Nagh vel eh-hene ersooyl fiddleraght ooilley yn traa, daa lheiy marroo ain, drogh eeastagh ec y skeddan, as fouyr moal mleeaney? Cha nel monney aigh-vie orrins edyr.
Br. K: Nish, y chree, vel fys ayd son shickrys c'red dy yannoo dy beagh Breeshey cheet dty raad noght? (Croymmey gys Paaie lesh jeeanid.) Gow kiarail dy vel yn clane thie skeabit as yn lhiabbee jeant lesh aanrit laue-sneeuit, as lhuishagyn jeh ollan Vanninagh, yn cooid share t'ayns y thie. Cur aanrit er y voayrd as ooilley yn bee share t'ayd, eisht foshil yn dorrys gra, "Vreeshey, Vreeshey, my ver oo shilley er thie erbee noght, trooid gys y thie ainyn." Eisht ersooyl lhiat dy lhie, faagail yn dorrys foshlit.
PAAIE: As c'red eisht, Venainstyr Kewley?
Br. K: Ayns y voghrey, my vees yn bee eeit as peiagh erbee er chadley 'sy lhiabbee, bee fys eu dy vel Breeshey er chur shilley erriu, as bee aigh-vie eu.
PAAIE (Loayrt ree-hene.): O, dy jinnagh ee cheet.
Br. K.: As shegin da ve palchey shiunyn ayd dy skeaylley er y laare, vel shiu er chymsagh ad foast?
NAN: Cha nel, v'ad slane jarroodit aym.
Br. K.: Shegin dooys goll nish, agh cho leah's ta'n obbyr jeant ayd, immee sheese y raad, bee soilshey dy liooar ayn foast dy ghiarrey bart ayns y vagher shid, cooyl y thie ayms. Bannaght lhiat as aigh-vie ort.
PAAIE: O Vummig my chree, ta mee treishteil dy jig ee noght! Cre'naght bee fys ain dy nee Breeshey ee-hene t'ayn?
NAN: Ta mee er chlashtyn ad ginsh dy beagh ee coamrit ayns eaddagh gorrym, "Breeshey Cloagey Gorrym," v'ad genmys ee, agh my hig ee, cha beemayd fakin ee ansherbee. Gow shiu as cur conney er yn aile, eisht soie sheese as jean dty whaaley derrey higym reesht lesh ny shiunyn.
PAAIE: Nee'm shen y yannoo, Vummig. (Ta Nan cur moo'ee e filleig as goll magh, as chelleeragh ta Juan cheet thie reesht.)
JUAN: C'red ta goll er, doodee veen?
PAAIE: Nagh vel fys ayd dy nee Oie'll Vreeshey t'ayn? Ta shin geddyn aarloo yn thie treishteil dy jig Breeshey stiagh as cur lesh aigh-vie orrin.
JUAN: Oie'll Vreeshey! She, dy jarroo. Shymmey keayrt ta mee er nakin my vummig-hene ny shassoo ec y dorrys yn oie shoh geearree er Breeshey dy heet as cur shilley orrin. Cha row mee agh stuggey ec y traa shen agh foddym fakin ee nish myr dy beagh eh agh arroo-y-Jea.
PAAIE: As ren ee cheet, Yishag?
JUAN: Cha 'sayms, agh ta cooinaghtyn aym er my vummig gra, "Va Breeshey cur shilley ort tra v'ou dty chadley riyr, ren oo fakin ee?" Cha ren mee rieau fakin ee, agh honnick mee dy row peiagh ennagh er chadley 'sy lhiabbee as va'n bee eeit
PAAIE: As row aigh-vie erriu?
JUAN: Va, dy jarroo; palchey dy ee as iu, palchey obbyr er y thalloo 'syn arragh as 'syn ouyr, as eeastagh mie ec y skeddan 'sy tourey. Va palchey ollan dy sneeu, cha row shin laccal son red erbee. Eisht, 'sy gheurey va feallagh cheet stiagh ginsh skeealyn mygeayrt y mysh y chiollagh as mish cur daue car er y fiddle. Cre smoo na shen oddys peiagh erbee geearree?
PAAIE: O, dy darragh Breeshey noght as dy beagh y thie ainyn gollrish shen!
JUAN: Foddee hig ee son ooilley.
PAAIE: Dy jinnagh chammah Mummig as mish shirrey urree dy heet, er-lhiats dy darragh ee?
JUAN: Gow er eisht, foddee t'ee goll shaghey kiart-nish. (Ta Paaie goll gys y dorrys feer dree as neu-hickyr, chyndaa mygeayrt jeeaghyn er e jishag. T'eshyn cur snug e chione dy ghreinnagh e lhiannoo, as t'ee fosley yn dorrys.)
PAAIE: Vreeshey, Vreeshey, dy jinnagh oo cur shilley er thie erbee noght, cur shilley er y thie ainyn. (Jannoo siyr ersooyl veih'n dorrys myr dy beagh aggle urree as goaill seose e whaaley reesht.)
JUAN: S'mie shen, foddee hig ee nish as bee aigh-vie orrin. Shegin dou ve ersooyl gys y daunse nish, agh cha bee'm foddey, s'likly bee yn fiddleyr elley voish Doolish hannah ayns shen.
PAAIE: Yishag veen, dy jinnagh Breeshey cheet as mish my lomarcan, cre yinnins?
JUAN: Cha jig ee foast, t'ee cheet 'syn oie tra vees dy chooilley pheiagh ny chadley. Cha bee'ms foddey ersooyl ansherbee. (Cur e laue er kione y lhiannoo myr t'eh goll magh. T'ee jeigh yn dorrys, chyndaa reesht dys e whaaley. Lurg tammylt ta crank, t'ee moostey, as ta crank elley. T'ee goll dy dree dys y dorrys agh roish t'ee roshtyn eh, ta'n dorrys gleashagh.)
BREESH: Vel peiagh erbee sthie? (cheet stiagh.) Veeit mee rish dty yishag heose y raad as dinsh eh dou dy heet stiagh as goaill fastee voish yn frass t'ayn. S'foddey dy hraa neayr's honnick mee eh, cha row eh monney smoo na uss, er son nagh vel mee er ve 'sy skeerey shoh son bleeantyn agh va enn mie aym er reesht, cha nel monney caghlaa aynsyn.
PAAIE: Cha row fys aym dy re carrey my yishag uss, trooid stiagh as keead milley failt ort. Va mee sheiltyn dy re peiagh elley v'ayn as va aggle orrym
BREESH: Cha nhegin dhyt goaill aggle royms edyr, dinsh dty yishag dou dy r'ou dty lomarcan as dy beagh oo booiagh m'akin.
PAAIE: Shoh, cur dou dty chooat dy hirrymagh eh, soie sheese as gow aash nish, vel oo er jeet foddey?
BREESH: Ta, harrish y clieau, as ta'n freoaie fliugh ec traa shoh ny bleeaney, as ta dub ny ghaa lane dy ushtey.
PAAIE: Cha nel veg er ve ayd dy ee eisht? Jean oo goaill meer dy arran? V'eh fuinnit jiu as ta eeym oor ayn neesht. (Giarrey arran as slaa eeym er as cur j'ee eh.)
BREESH: Cre'n arran millish, my veen!
PAAIE: Shegin dhyt goaill fea lurg geddyn greim dy vee, ta lhiabbee aarloo ayns shid, va shin jerkal rish sheshaght noght; she Breeshey ta cheet, agh t'ee shooyl ny raaidyn gollrhyt-hene as bee oo kiart dy liooar lhie er y lhiabbee derrey vees yn fliaghey ersooyl.
BREESH: Nee'm, gur eh mie ayd, agh ny lhig dou cadley rouyr. Ta raad liauyr aym dy gholl foast roish y voghrey. (Ta Paaie goll maree gys y chamyr-cadlee as cheet er-ash kiaulleeaght, cur cooat as braagyn ny shenn ven roish yn aile myr ta'n vummig eck cheet stiagh.)
NAN: S'atchimagh yn oie t'ayn nish, cha 'sayms bee Breeshey cheet ny dyn 'syn earish shoh. (Cur sheese ny shiunyn, as fakin laagh er y laare.) Quoi va shooyl harrish y laare glen shoh as braagyn broigh eck? As c'red ta shoh (goaill cooat ny shenn ven), as shoh (ny braagyn eck.) C'red t'ou er ve jannoo, doodee?
PAAIE: T'ad lesh shenn ven shooyl ny raaidyn, haink ee stiagh dy ghoaill fastee voish y sterrym as fliaghey.
NAN: Shenn ven goaill fastee, dy jarroo! As c'raad t'ee nish?
BREESH: Er hoh mish, venainstyr. Va mee goaill fea er y lhiabbee, agh cha jeanyms dty voirey arragh nish.
NAN: Lhie er y lhiabbee r'ou? Cha nee son dty lheid's va mee jannoo y lhiabbee shen, lesh aanrit glen as y curleid share t'ayms, dy jarroo cha nee!
BREESH: Cha nel mee er n'yannoo assee erbee. Cur dou my vraagyn, doodee, as bee'm ersooyl chelleeragh, lhig dou cur moom my chooat as eisht bee'm aarloo.
PAAIE: Agh te dorraghey nish, as te ceau trome foast. Lhig dooys goll sheese y raad mayrt nagh bee oo caillt.
BREESH: Cha nee, y chree, shione mie dooys y raad as cha jig assee erbee orryms edyr, agh jean oo cur dou meer elley dy arran nagh bee accrys orrym roish roshtyn thie elley.
PAAIE: Dy jarroo nee'm, shoh gow eh. (Cur yn arran j'ee.)
NAN: Quoi va giarey y bwilleen?
BREESH: Cha ren mee agh geearree meer er y lhiannoo.
NAN: Bwilleen bane oor, dy jarroo! Foddee oo goaill shoh va fuinnit shiaghtin er-dy-henney. Nish, ersooyl lhiats, choud's ta mee glenney y laagh voish y laare as jannoo y thie jesh reesht. (Geiyrt er y chenn ven gys y dorrys as jeigh eh lesh polt.) Jean uss glenney y laare shoh, doodee, choud's ta mish reaghey y lhiabbee. (goll stiagh 'sy shamyr-cadlee.)
PAAIE (Goll gys y dorrys er e mairyn-choshey, fosley eh, jeeaghyn magh as jeigh eh reesht, tra t'ee feddyn meer dy eaddagh er y laare. T'ee chyndaa eh harrish, jeeaghyn er dy jeean.): Vummig, Vummig, trooid shiu as jeeagh er shoh.
NAN (Cheet stiagh as goaill yn eaddagh.): Cha nel eh agh fritlag voish cooat ny shenn ven, cur er yn aile eh.
PAAIE: Agh, nagh dooyrt oo dy row Breeshey enmyssit 'Cloagey Gorrym'? As ta shoh gorrym, jeeagh er.
NAN: Gorrym! She, dy jarroo, shegin da er ve Breeshey v'ayns y thie aympene as cha row rieau enn ayms urree, agh ren mee geiyrt ersooyl ee!
PAAIE: Vummig, ta mee goll dy chur lesh ee thie reesht. (T'ee cur mooee e cooat, agh ta'n dorrys fosley as ta Juan as Breeshey nyn shassoo ayns shen)
PAAIE: O, Vreeshey, t'ou er jeet er-ash reesht.
JUAN: Ta, ta mish er chur lhiam ee thie reesht marym.
NAN: Trooid stiagh, Vreeshey, cha row eh foym geiyrt ersooyl oo.
PAAIE: Cur yn aigh-vie orrin, Vreeshey.
NAN: As cur dty vannaght orrin, neesht.
JUAN: Cha nhione dhyts dty aigh-vie tra te mayrt, Ven.
NAN: Keayrt cha nhione, agh ta Breeshey er chur orrym toiggal eh. Jean oo cur dty vannaght orrin, Vreeshey?
BREESH: "Shee Yee as shee ghooinney,
Shee Yee as Columb Killey
Er dagh uinnag, er dagh ghorrys,
Er dagh howl goaill stiagh Re-hollys,
Er kiare corneilyn jeh'n thie
Er y voayl ta shiu nyn lhie
As shee Yee erriu-hene."
(T'ee goll magh choud's t'ad shassoo dy feagh as croymmey, nyn gione gyn fakin Breeshey goll. Lurg tammylt, ta Paaie goll gys y dorrys as jeeaghyn magh.)
PAAIE: Cha nel peiagh erbee ry-akin, agh s'aalin yn oie t'ayn nish, ta'n sterrym ersooyl as ta'n cheayn as aer gial ayns soilshey yn eayst.

Yn Jerrey




RAAGHYN-CREENEY

Tra ta'n derrey voght cooney lesh y boght elley, ta Jee-hene garaghtee.

Share goll dy lhie fegooish shibbyr, na girree ayns lhiastynys.

Eaisht lesh dagh cleaysh, as eisht jannoo briwnys.

Ta keeayl ommijys, mannagh vel eh ec dooinney creeney dy reayll.



Yn Chied Gholl Ny Quaiyl
Benainster Lowey

Scruit ec Juan y Geill son studeyryn ny Gailck ayns ny brastyllyn, 1951


Shiartanse dy vleeantyn er dy henney, va mee baghey ayns Sostyn, as cha row monney Gailck aym, ny yeih, va mee ceau ooilley my laghyn-feailley ayns Mannin goll mygeayrt er y cheer dy chur shilley er ny shenn Vanninee va er mayrn dooin as Gailck oc.

Un laa, 'sy tourey, as laa braew cheh as grianagh v'eh neesht, hie mee er chosh veih Colby dys Ballachrink, as eisht trooid ny magheryn as harrish y ghlion dys Ballakilpheric. Ta strooan 'sy ghlion shen as keayrt ny ghaa tra va mee my ghuilley ceau laghyn-feailley marish my vooinjer ec Ballachrink, va mee dy mennick rouail trooid y ghlion shen, geiyrt er ny conneyn, tayrtyn brick 'syn awin, lheimyraght er-tessyn y trooan veih'n derrey heu gys y cheu elley as ny keayrtyn tuittym 'syn ushtey, myr ta'n aght dy mennick lesh guillyn.

Agh, yn laa souree shen, atreih, ve jeeaghyn dou nagh row monney sleih goll er y chassan shen, er yn oyr dy row ee coodit harrish lesh drineyn as freoaie. Aghterbee, fy-yerrey hooar mee y bayr coon dys Ballakilpheric, y chenn valley veg, boayl va my yishag as my hennayryn baghey neayr's ymmodee sheelogheyn.

Hie mee shaghey yn chenn chabbal, boayl, v'adsyn ooashlaghey dy chooilley Ghoonaght, as er boallaghyn ny cabbal honnick mee enmyn my vooinjer er ny bun-chlaghyn -- Geill, Costain, Kinloie, Corrin, as feallagh elley, agh, atreih, cha nel agh ghaa ny tree jeu faagit 'sy valley nish; t'ad ooilley ersooyl as nyn sluight scaalheanit harrish y theihll, ayns Sostyn, Canada, America as Australia. Shen yn aght, by ghoillee daue cosney nyn mea er y thalloo shen as b'egin daue goll harrish yn ushtey gys cheeraghyn yoarree.

Veih Ballakilpheric ghow mee y bayr ta goll seose da'n raad mooar er y clieau, faggys da'n tholtan aynsyn va Thom Dipper baghey, eisht hyndaa mee gys y cheu yesh, goll shaghey Ballacreg gys Lingague.

Nish, va mee er chlashtyn dy row Gailck vie ec y chenn ven ec Kirkle, as hug mee roym dy chur shilley urree, as myr va mee goll er y raad, va mee smooinaghtyn er ny reddyn lhisin gra r'ee 'sy Ghailck.

Fy-yerrey, haink mee gys y thie eck as hooar mee yn dorrys foshlit, myr shoh dyllee mee magh ayns Gailck, "Vel peiagh erbee sthie?" Chelleeragh haink coraa bing veih cheusthie, "~Ta quoi, shen as Gailck echey? Trooid stiagh as lhig dou cur enn ort." Hie mee stiagh ayns y thie, agh kyndagh rish giallid ny greiney cheumooie, cha dod mee fakin red erbee rish tammylt, eisht honnick mee ee-hene, Benainster Lowey, shenn ven ghennal as vooar ny soie 'sy stoyl-drommey liorish y chiollagh.

"Trooid shiu as soie sheese," as ish, "cha nel peiagh erbee ayns shoh agh mee-hene, ta'n guilley as 'neenyn gobbraghey heose 'sy vagher shid fo'n clieau." Hoie mee sheese rish y voayrd as vrie mee j'ee, "Nagh vel shiu goaill yindys clashtyn y Ghailck voish oarree yn lheid ayms?" "Joarree, vel oo?" dreggyr ish, "cre voish t'ou eisht?" "She Sostnagh mish," dooyrt mee, "son va mee ruggit ayns Liverpool as ta mee nish baghey ayns Yorkshire."

"Sostnagh as Gailck echey! Cha noddym credjal eh. Agh, fuirree, cre ta'n ennym ayd?" vrie ee jeem. Hug mee m'ennym j'ee as eisht v'ee garaghtee as gearey gra, "Cha nee Sostnagh uss edyr, son ta'n ennym ayds Manninagh, quoi va'n jishag ayd?"

Dinsh mee ennym m'ayrey j'ee as eisht haink y freggyrt shoh --"Shee bannee mee! as t'ou uss mac-oe da Johnnie Hal? Nagh vel fys ayd dy row mish as dty yishag nyn gaarjyn firrinagh ayns laghyn nyn aegid, as ta mee credjal dy row eh dooinney-mooinjerey dooys neesht. Ta cooinaghtyn mie aym ersyn goll mygeayrt ayns shoh tra v'eh ny ghuilley. As ta mee fakin caslys dty yishag ayns dt'eddin neesht, agh dy jarroo, cha nel oo cho liauyr as toallee as v'eshyn edyr. Insh dou, crenaght ta dty yishag?"

"S'treih lhiam gra," dooyrt mish, "dy dooar eh baase ymmodee bleeantyn er dy henney, as eshyn agh dooinney aeg." Eisht honnick mee jeir ayns sooillyn ny shenn ven, as vrie ee jeem crenaght hooar my yishag baase cho aeg, as dinsh mee j'ee yn clane skeeal trimshagh.

"Ta mee erskyn towse seaghnit clashtyn shen, bhoy veen," dooyrt ee, "cha nel eh jeeaghyn agh yn laa shoh chaie dooys v'eh goll mygeayrt ayns shoh, as guilley mie v'eh neesht."

Duirree mee rish daa oor taggloo rish y chenn ven, as fy-yerrey honnick mee dy row eh tuittym dorraghey. "Jeeagh er y chlag," dooyrt mee, "shegin dou jannoo siyr as goll nish dy gheddyn y barroose gys Doolish, as cha nel traa aym dy choayl noadyr, agh lhig dou gra "gura mie mooar eu" son lheid yn traa yindyssagh as ta mee er cheau ayns shoh fastyr jiu, te cur taitnys orrym clashtyn y Ghailck."

"N'abbyr fockle, bhoy," as y ven, "te jannoo foays da my chree clashtyn ee neesht, as trooid shiu reesht dy chur shilley orrym."

"Dy jarroo nee'm, fastyr mie eu nish," dreggyr mish, as shen ren mee neesht ymmodee keayrtyn gys y traa hooar ee baase.



LIOARYN'SY GHAILCK RY-GHEDDYN
EC Y THIE-TASHTEE AYNS DOOLISH

(Manx Books to be obtained at the Manx Museum, Douglas)

First Lessons in Manx (Goodwin), paper 2/6
do. do. do. cloth 5/-
Short School Dictionary, Manx-English (Wood) 3/-
Noo Ean (St. John's Gospel) 1/6
[Postage Extra]

To be published shortly:--

Skeealyn Cheeill-Chiollee (Fireside Tales)
From the Welsh, by A, S. B. Davies



Prentit liorish Quine as Cubbon, Purt Chiarn, Ellan Vannin.
ass lieh Yn Cheshaght Ghailckagh