MUC BEG

Oie Jesarn dy row, beggan lurg jeih er y chlag, va Alfie Mylchreest as mee hene goll dy-valley lurg va'n obbyr ain ec jerrey, as hass shin son tammylt ec bun y 'Polerope' ayns Hope Street, taggloo mychione shen yinnagh shin laa ny vairagh, yn Doonaght.
Boayllagh shin goll shooyl boayl ennagh dagh Ghoonaght, foddee gys Langness, St. Marks, Slieau Varrool ny Purt le Moirrey - aghterbee, choud's va shin nyn shassoo ayns shen cheayll shin sonsheraght cheet veih cheu-mooie y chenn thie-chabbyl va eddyr y thie-cheirdey Louis Corkill, ny ghaaue-dhoo, as yn oik Yimmy Clague, marchan-geayllyn.
Lurg tammylt dy hraa haink fer harrish y traaid rooin (Cannell va'n ennym echey.) Va shinyn genmys eh, "Jem y Chraitnag," B'leayr dooin dy row eh er ve 'troggal e uillin' fud ny h-astyr, agh cha n'yiarrins dy row eh scoorit edyr, as tra haink eh rooin, dooyrt eh, - "Fastyr mie, ghuillyn, vel shiu er nakin muc beg boayl erbee?"
"Muc beg, Vainshtyr Cannell?" dreggyr shin, "Cha nel shinyn er nakin caslys erbee jeh muc beg, er yn oyr nagh vel shin er jeet dys shoh agh minnid ny jees er dy henney." Va yindys mooar orrin er taggloo mychione muc, son bione dooin dy re masoonagh eshyn. Chraa Cannell e chione dy dree as tallagh rish-hene, gra, "Ta'n muc beg ersooyl, ta dy jarroo, ta shin er choayl muc beg."
Yeeagh shin ersyn, as cha row fys ain c'red dy smooinaght er, as vrie shin er, "Quoi t'er choayl muc, Vainshtyr Cannell?" "Mish as Johnny Bill-O, as y Fer-lhee Rowley," dreggyr eh, "Ta shinyn er choayl muc beg."
Nish va keeayl ennagh ayns shen ny v'eh loayrt, er yn oyr va Johnny Bill-O ny ghooinney eirinagh, agh cha b'leayr dooin kys haink y Fer-lhee Rowley dy ve ayns commeeys marish Johnnie ayns eirinys, as vrie shin er Cannell reesht, "Cre'n aght va'n muc euish er ny choayl?" Hyndaa Cannell e chione rish cheu elley y traid as dooyrt eh, "V'eh ny ghoaill magh ass y chenn thie-chabbyl shid. "
Hoig shin eisht beggan ry beggan er yn oyr nagh row y thie-chabbyl er n'yannoo ymmyd jeh rish foddey er-lhimmey tra va Louis Corkill chionn harroogh as cabbyl ny jees farkiaght er e hon as dooyrt shin. "Ass y chenn thie-chabbyl? Cha row fys ain dy row fer erbee freayll mucyn ayns thie chabbyl."
"Cha nel, cha nel, y ghuillyn," dooyrt Cannell, " Cha nee muc ve, ta shiu toiggal, cha nee muc bio, agh muc-yough." Eisht hoig shin y slane chooish - ve jarroodit ain dy row lheid yn red ayn as muc-yough as dooyrt shin, " O, she kerroo-cask ta shiu er choayl?" " She," as Cannell, ''She, muc .... kerroo-cask . . . nuy gallonyn dy yough, v'eh goit veih'n chenn thie-chabbyl shid, vel shiuish er nakin eh boayl erbee?" Dooyrt shin reesht, nagh row shin er nakin veg, as hug eh ' gura mie eu ' as ersooyl lesh er-tessyn y traid reesht, eisht cheayll tooilley sonsheraght elley.
Ny-sheyn, haink y Fer-lhee Rowley er-tessyn hooin, as dooyrt eh, " Nagh nee anmagh eh, diuish y ve mooie er ny straidyn? Eisht dinsh shin da kys huitt eh magh dy row shin cho anmagh goll thie, as v'eh ny haie as d'immee eh roish gys e chaarjyn reesht, as cheayll shin eh gra. "Bill-O, t'ou uss y bleb smoo er-bashtal ta mee rieau er veeiteil rish, ta ny guillyn shen ny guillyn mie as ta mish ainjyssagh roo neesht, ta mee lane shickyr nagh vel fys ocsyn er red erbee mychione y muc-yough. Mata! ta jough y Ghoonaght ain ersooyl! Shegin da fer erbee er nakin shinyn cur lhien eh dyshoh, as cha lhiass dooin taggloo my e chione ny s'odjey."
Moghrey Jelhein, dinsh mee yn skeeal rish my heshey-obbree, Herbie K . . as v'eh gearey rish foddey, eisht dooyrt eh, "Fuirree ort rish tammylt, y charrey, bee yn maarliagh ny gheddyn-magh ayms roish my vees yn chiaghtin shoh ec jerrey." Shimmey va'n muc-yough ayns Ballycashtal ec y traa shen, as boayllagh Herbie goll mygeayrt er ny thieyn-oastey, as va enn ersyn orroo ooilley. 'Sy chiaghtin shen eisht hie Herbie er ny thieyn-oastey as tra erbee va muc-yough ry-akin, yinnagh eh goll harrish da'n dooinney as ny-sheyn cur sonnish ayns e chleaysh, "Cre mysh y muc-yough va ny gheid ass y chenn thie-chabbyl?"
Ny-yeih, cha daink eh lesh chelleeragh, agh oie ny jees ny s'anmee vrie Herbie er Willie yn Slaadeyr, as fakin y yindys as aggle ayns e hooillyn, va fys ec Herbie dy re Willie ny ghooinney. Va Herbie er n'gheddyn y maarliagh! Agh cha row rieau fys ec Willie cre voish hooar Herbie yn skeeal!