Dunveryssyn yn Tooder-Folley - The Vampire Murders

Skeeal straneagh liorish Brian Stowell: Ayrn 46
A serial story by Brian Stowell: Part 46


‘Cha nel mee çheet er y vaase ayms’, dooyrt Blaanid. ‘Ta dooinney mie er enn er ngeddyn baase....’
‘Cre’n boghtynid!’ dooyrt Victoria. V’ee foddey ny share nish. ‘Quoi t’er ngeddyn baase?’
‘Askell Mylvoirrey ... cheayll mee voish ben elley...’, ren coraa Vlaanid goll magh ass.
‘Cre’n ven?’ vrie Victoria. ‘Cha nel mish er chlashtyn veg er y radio. As cha row veg ayns y phabyr-naight’.
Loayr Jick son y chied cheayrt: ‘Shoh Mannin. Ta ny naightyn feeu goll mygeayrt çheu-mooie jeh’n radio as ny pabyryn’.
Ghow Victoria yindys. Va keeall ennagh ec Jick ny-yei shen as ooilley. Agh va red ennagh quaagh ayn, v’eh jeeaghyn. V’ee guee dy jinnagh ny goaldee goll dy valley.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Cha nel mee çheet er y vaase ayms..(ha-NELL-mee-CHITT-err-a-vaass-IMM-us) -
I don’t mean my death.. (‘I am not coming on the death at-me..’)
Note the idiom for ‘mean’: C’red t’ou çheet er? - What do you mean?
Ta dooinney mie er enn er ngeddyn baase..(ta-DUNN-ya-my-err-EDDN-err-NETH- un-BAASS) - A well known man has died.. (‘A man good on acquaintance is after finding death..’)
In expressing the perfect tense (‘has died’, ‘has come’, for example), Manx uses ‘er’ followed by lenition or nasalisation in the verbal noun:
çheet - coming; ta shin er jeet - we have come. (Nasalisation here.)

Cre’n boghtynid! (krinn-BAWKH-nid!) - What nonsense!
V’ee foddey ny share nish (vee-FAWTH-a-na-SHARE-nish)-She was far better now
..cheayll mee voish ben elley. (KHEEL-mee-vush-ben-ELL-ya) -..I heard from another woman. Alternatively: ...ren mee clashtyn..-..I heard..
..ren coraa Vlaanid goll magh ass. (ren-ko-RAA-VLAA-nid-gull-makh-ASS) - ..Blaanid’s voice died away.(..the voice of Blaanid went out of-it..)
Cha nel mish er chlashtyn veg..(ha-nell-MISH-err-KHLASH-chin-VEGG) - I haven’t heard anything.. (‘I am not after hearing anything..’)
The letter change for the perfect tense here is lenition: ‘c’ to ‘ch’.
Loayr Jick son y chied cheayrt. (lawr-JICK-sonn-a-H’YIDD-KHEERT) - Jick spoke for the first time. Alternatively: Ren Jick loayrt son y chied cheayrt.
Shoh Mannin. (shaw-MANN-in) - This is the Isle of Man.
Ta ny naightyn feeu goll mygeayrt çheu-mooie jeh’n radio as ny pabyryn. (tann-a- NY-akht-un-F’YOO-gull-ma-GEERT-CHAA-oo-MOO-ee-jayn-RADD-ee-o-azz
na-PAAB-er-un) - The worthwhile news goes around outside the radio and the papers.
Ghow Victoria yindys. (GHOW-vick-TAWR-ee-a-YIND-iss) - Victoria was surprised.
Va keeall ennagh ec Jick..(va-KEE-al-enn-YAKH-eck-JICK) - Jick had some sense..
V’ee guee dy jinnagh ny goaldee goll dy valley. (vee-GWEE-the-JINN-akh-na- GAWLD-ee-gull-the-VAL-ya) - She wished (strongly) that the guests would go home.