Carn 55
Ny Celtiee as Pooar Chesh-Veanagh.


It can be argued that, among the Celts, the Bretons and the Manx are most at risk from possible accidents in nuclear installations. The long term solution lies in the development of power sources utilising wave and solar energy.


Ta'n drogh-haghyrt sy stashoon chesh veanagh (nuclear) ec Chernobyl ayns Mee Averil er chaghlaa yn aght ta ymmodee sleih smooinaght mychione pooar chesh-veanagh. Ta'n drogh-haghyrt shoh er nyeeaghyn dooin dy vel stashoonyn chesh-veanagh ro ghaueagh. Ren Chernobyl soilshaghey magh dy vel y licklaght jeh drogh-haghyrt clesh-veanagh foddey ny smoo na va ny hoaylleeyn gra. Son y chooid smoo, ta ny hoaylleeyn shoh nyn soie ayns oikyn stoamey raad t'ad gobbraghey er claaryn-earrooder (computer programs) vees cur fys dooin cre cho liklee as ta drogh-haghyrtyn ayns stashoonyn chesh-veanagh. Ta'n sleih ooasle shoh jannoo ymmyd jeh oltscarrey-gaueid (risk analysis) as earrooderyn feer niartal. Agh s'cummey shen: ta'n faaishnys-gaueid oc ny smessey na'n faaishnys-emshir ayns ny hellanyn shoh! Cha vod yn oltscarrey-gaueid goaill stiagh y gaueid jeh marranyn dooinnoil. Er y hon shen, she boghtynid ny faaishnyssyn-gaueid ta cheet magh ass oikyn stoamey ny saggyrtyn chesh veanagh (er nonney, bare dou gra, ny fir obbee chesh-veanagh). Ta ny Rooshee ginsh dooin nish dy row drogh-haghyrt ec Chernobyl kyndagh rish marranyn jeant ec ny deiney va gobbraghey ayns shen. Paart dy hiaghteeyn roish y drogh-haghyrt v'ad gra dy beagh drogh-haghyrt ec Chernobyl un cheayrt ayns thousaneyn dy vleeantyn, ny ommidjys ennagh myr shen.
Ren Chernobyl caghlaa ny haignaghyn ec paart dy leih. Cha ren eh caghlaa aignaghyn erbee ayns ny reiltyssyn Sostnagh as Frangagh, t'eh jeeaghyn. Cha mie lhienyn, ny Celtiee, shen y chlashtyn. Er lhimmey jeh'n chooid smoo jeh ny Yernee, ta ny Celtiee dy bollagh fo smaght ny Sostnee as ny Frangee. As ec y traa t'ayn ta'n reiltys ayns Divlyn cho faase as biallagh rish Lunnin nagh vel monney anchaslys eddyr Nerin seyr as Nerin fo smaght Sostnagh.
Ta ny reiltyssyn Sostnagh as Frangagh slane soiet er freayll (as mooadaghey) ny stashoonyn chesh-veanagh t'oc. Mastey ny Celtiee, foddee ta ny Britaanee as ny Manninee sy stayd smessey bentyn rish cooishyn chesh-veanagh. Ta ram ynnydyn chesh-veanagh (cahnagh as theayagh) ec ny Frangee sy Vritaan. Ta ayrn mooar jeh'n lectraghys Frangagh goll er giennaghtyn ec stashoonyn chesh-veanagh. Mastey ooilley ny reiltyssyn Europagh, ta'n reiltys Frangagh ayns foayr mooar jeh pooar chesh-veanagh. Oddagh oo gra dy vel y reiltys shoh slane keoi mysh y chooish. T'eh ny smessey na'n reiltys Sostnagh. Myr shen, cha vod ny Britaanee jerkal rish myghin erbee veih Paris. Ta shin ayns feme jeh caggey sharroo as liauyr dy woalley sheese ard-vooaralys ooilley niartal ny deiney keoi ta foast plooghey shin lesh stashoonyn chesh-veanagh. As ta ny deiney shoh ry-gheddyn ayns ymmodee cheeraghyn: Sostyn, y Rank, y Roosh as ram cheeraghyn elley.
Ta Mannin ayns gaue er y fa dy vel ee faggys da Sellafield. Ta gaue dy liooar sy stoo cughtee ta lught Sellafield ceau stiagh sy cheayn gagh laa, as ta'n gaue shen gaase gagh laa. Agh er lhimmey jeh shen, ta gaue ayn dy bee polt mooar ec Sellafield as dy bee geay niar ayn. Dy beagh drogh-haghyrt ec Sellafield cho olk as y fer ec Chernobyl, veagh reiltys Vannin eignit dy gharraghey pobble Vannin ass yn Ellan! Veagh eh olk agglagh dy beagh drogh-haghyrt ec stashoon Wylfa sy Thalloo Vretnagh, myr sampleyr, agh cha beagh ooilley y Thalloo Vretnagh currit mow lesh stoo goul-rooragh (radioactive). Dy beagh drogh-haghyrt olk ec Sellafield, cha beagh sleih abyl cummal ayns Mannin!
Yn ynrican red oddys mayd y hauail veih'n phooar chesh-veanagh, shen saase elley dy yiennaghtyn lectraghys. Sy traa ry-heet, cha bee geayl, ooill ny gas dooghyssagh faagit. Shegin dooin giennaghtyn lectraghys er aght elley. Ayns ny cheeraghyn Celtiagh, oddagh lectraghys goll er giennaghtyn ec pooar veih'n cheayn as veih'n gheay. Ayns Sostyn, ta'n Central Electricity Generating Board stiurey aa-hirrey ayns ny cooishyn shoh. Agh quoi y fer-toshee jeh'n CEGB? Y Chiarn Marshall, y Dr Stragelove jeh'n ghleashaght chesh veanagh. Er y hon shen, ta'n CEGB slane shickyr nagh vel pooar-marrey ny pooar geayee feeu monney. Ren ny Sostnee cur ersooyl nyn aa-hirrey ayns pooar-marrey da ny Loghlynnee. As nish ta ny Americaanee son ceau ram argid er pooar-marrey as pooar greiney. Shegin da ny Celtiee jannoo nyn gooid share dy scapail veih ny fir chesh veanagh ayns Sostyn as sy Rank.

Brian y Stoyll



Naightyn Voish Bretyn.


The Welsh language movement, despite some set-backs, is steadily growing and broadening its appeal.


Ta ny Bretnee jerkal rish nyn ghleashaght g'aase eer ny stroshey ayns ny bleeantyn ry heet. Ga dy vel cooish ny ghaa goll nyn oi ta reddyn cheet lhieu beggan er veggan.
Ta Cymdeithas yr laith nish failley three fir oik dy obbraghey dy-kinjagh, as myr shen foddee ad jannoo tooilley as cosney smoo geill. Ta tooilley sleih cummal seose Cymdeithas eer mannagh vel ad nyn h'oltaghyn jeh'n Cheshaght. T'ad fakin dy vel reddyn cheet lesh Cymdeithas ayns shymmey chooish as t'ad kionefenish ec jaglymyn chionraa.
Ayns ny barrantee Bretnagh neesht t'ad jannoo nyn ghooid share dy 'ailley sleih as yn chengey oc. Ta sleih ayn as adsyn gra dy vel ad jummal tra t'ad cur obbyr dauesyn as beggan Cymraeg oc, as dauesyn ta gialdyn dy ynsaghey ee ny s'anmey. Aghterbee bare lhieu failley Gaelgeryn dy beagh ad briaght orroo son obbyr. S'bastagh nagh vel obbyr dy-liooar cooie daue. T'ad er chee cur er bun bing ayns Dyfed dy hayrn cooidjagh ooilley ny jannooaghyn bentyn da'n chengey. Ta treiltys oc dy chur coorsyn giarey jeean dauesyn g'obbragh da cooinseil coondee Dyfed gyn Cymraeg.
Ta ny Bretnee cosney argid voish yn Cho-vargey Europagh dy chooney lhieu bishaghey Cymraeg. Ta'n Cho-vargey g'eeck 400.000 yn blein shoh cheet er mynchengaghyn, agh foddee dy d'aase yn ayrn cosnee ny Bretnee ny sloo nish ta'n Spaainey cheet stiagh 'syn Cho-Vargey. Bee ny Catalanee as Uskadee g'eearree ayrn jeh'n argid son nyn jengaghyn hene neesht.
Ta ny ard-ynsee g'yllagh er'n Chiannoortys Sostnagh dy jannoo red ennagh vees greinnaghey sleih as Cymraeg oc cheet dy ve nyn 'ir-ynsee g'obbragh ayns schoillyn trooid nyn jengey. T'ad gra nagh vel wheesh fir ynsee cheet voish ny Gaeltaghtyn Cymraeg. Tra v'ad briaght jeh kiare feed scollagyn ayns yn cheyoo keim, cha row agh shey jeu smooinaghtyn er g'obbragh myr fir-ynsee kyndagh rish drogh 'aill, drogh cheimmeeaght as drogh staydyn-obbyr. Ec yn un traa ta tooilley sleih g'eearree gynsaghey trooid Cymraeg ayns y nah rheynn-edjaghys.



Colin y Jerree