Carn 75


Genney Argid


People are realising that the London government is spending money on Irish. However, there are winners and losers at present - Ultach Trust and Glór na nGael respectively.

Phrow mee dy 'eddyn stoo nagh row bentyn rish Nerin, agh ren mee failleil. Chionnee mee pabyr Baarlagh veih Ynys Mon as mish treishteil dy beagh skeeal ny ghaa ayn veagh cooie dy screeu mychione ayns Gailck ayns earishlioar Celtiagh. Agh va mee goaill yindys tra hooar mee magh dy row ny sloo stoo Bretnagh sy phabyr naight shoh na ta stoo Manninagh ayns ny pabyryn 'Manninagh'. Shen y fa dy vel mee screeu mychione Nerin reeshtagh!
Ta reddyn quaagh bentyn rish y chengey Yernagh taghyrt ayns Nerin Twoaie ec y traa t'ayn. Er un cheu, ta'n cheshaght Glór na nGael boirit dy mooar er y fa nagh vel ee geddyn argid veih reiltys Hostyn nish. As er y cheu elley, ta sheshaght elley ta gobbraghey son y chengey, Ultach, jannoo feer vie er y fa dy vel ee geddyn argid veih reiltys Hostyn as veih'n Cho-Phobble Europagh ec y traa cheddin.
Choud's ta fys aym, va Glór (Coraa) na nGael currit er bun bleeantyn er dy henney dy chur yn chengey er y hoshiaght fud Nerin ooilley. Ta baljyn goaill ayrn ayns cohirraghyn dy hoilshaghey magh quoi ta jannoo yn obbyr smoo son y chengey - c'raad ta ny buill smoo Yernagh. Va banglane jeh Glór na nGael currit er bun ayns Beeal Feirshtey as ren ad obbyr feer vie son y chengey as son cooishyn sheshoil sy valley boirit shen. Lurg tammylt, va reiltys Hostyn cur red goll rish 90,000 gagh blein da'n vanglane shoh jeh Glór na nGael. Agh dy doaltattym nurree va'n argid giarrit gys veg as va musthaa mooar ayn. Va drogh ourys dy row shoh jeant ec Lunnin kyndagh rish 'vettal politickagh'. Ta Shirveish Follit Hostyn jeeaghyn er sheshaght ennagh as y sleih ta gobbraghey jee as lurg y vettal shoh ta reddyn quaagh dy mennick taghyrt.
Ga dy row faghtys (campaign) mooar jeant ec Glór na nGael as e chaarjyn, cha nel reiltys Hostyn er chur yn argid erash foast. Va mish y caairliagh ec chaglym ayns Lerpoyll raad loayr Nóirín Uí Chléirigh, caairliagh Ghlór na nGael ayns Beeal Feirshtey. Smooinee Nóirín nagh ghiarr Lunnin yn argid kyndagh rish feoh noi'n chengey agh er y fa dy row Glór na nGael ro speeideilagh as ad sharaghey arrym-hene mastey sleih boght. Choud's ta reddyn jeeaghyn dy mie er yn eaghtyr, ta shen mie dy liooar. Agh my t'ou speeideilagh fo'n eaghtyr, shen gaueagh. Nish ta Glór na nGael goll er lesh brastyllyn as y lheid son paitchyn aegey lesh doilleeid mooar.
T'eh jeeaghyn dy vel reiltys Hostyn coontey Ultach dy ve ny sloo gaueagh. Ta'n bun jeh Ultach 'Ulster Language, Traditions and Cultural Heritage' ('Ultach', shen y marennym Yernish bentyn rish Ullee). Ta Treisht Ultach prowal dy obbraghey tessyn y scoltey eddyr pobble, erskyn ooilley ayns cooishyn chengey. She Aodán Mac Póilín yn stiureyder jeh Treisht Ultach. Hooar Treisht Ultach 750,000 veih'n Cho-Phobble Europagh as veih reiltys Hostyn. T'ad geddyn red goll rish 75,000 myr use gagh blein as t'ad gymmydey yn argid shen son y chengey. Myr sampleyr, t'ad reaghey coorseyn chengey jeean ta goll er harrish shey shiaghtyn, t'ad cur magh lioaryn Yernish as t'ad reaghey cuirraghyn-kiaullee Yernagh. Ny veggan as ny veggan, bee yn Treisht gobbraghey marish ny scoillyn tra vees Studeyrys Yernagh cheet dy ve ny smoo scanshoil.
Dy dooghyssagh, ta Mac Póilín jeant bwooiagh lesh y chaa shoh dy chur Yernish er y hoshiaght. Ghow yn aa-voighey sy chengey toshiaght ayns Twoaie Nerin lurg y faghtys son cairyn theayagh mysh tree bleeaney as feed er dy henney. Tra haink y laue lajer rish, va sleih currit ayns pryssoon as ayns shen ghow ad toshiaght dy ynsaghey yn chengey. Agh va'n chengey jeh beggan scansh dy politickagh gys ny stholkyn-accrys ayns 1981. Lurg shen, va aa-vioghey trean ayns Beeal Feirshtey Heear. As ta Unnaneyseyryn ny mast'oc shid ta gobbraghey son y chengey. Dy jarroo, she smooinaght jeianagh t'ayn dy chredjal nagh vel Unnaneyseyr erbee ayns foayr jeh Yernish.
Ayns Kiare as Feed Hostyn, dooyrt y Dr Brian Mawhinney dy vel reiltys Lunnin toiggal y scansh jeh Yernish. Dooyrt eh dy vel y reiltys shen ceau 700,000 er y chengey ayns 1991-2 cosoyllit rish 88,000 ayns 1985-86. Agh dooyrt sleih elley dy vel yn argid veih'n reiltys peajeogagh foast.


Brian y Stoyll



"Eubonia Seyr" er y Cholloo Reesht


A second Manx speaking weekend on the Calf of Man.

Hie yn nah "Kione Shiaghtin Gaelgagh" er cummal er y Cholloo ayns Mee Boaldyn. Hiaull possan dy nuy Gaelgeyryn magh ass Purt le Moirrey ayns baatey braew noa "Ushtey Bea dy Liooar", myr ta shin gra 'sy Ghaelg ain. Atreih! va'n tidey cho traih tra raink shin y phurt cha dod shin cosney stiagh ayn, v'eh orrin lhiemmey magh er yn "Clett", carrickyn coodit lesh famlagh feer shliawinagh raad va ymmodee raunteeyn nyn lhie jeeaghyn orrin. Agh by ghastey dy liooar va ny Gaelgeyryn as cha row eh feer foddey roish my hooill shin seose yn ughtagh dys yn ghowaltys raad va shin cummal. Lurg tammylt beg va cappanyn dy caffee ain, bine dy yough neesht, as aile fuygh lostey dy gennal 'sy chiollagh.
She shenn ghowaltys yn troggal hene as s'lesh Treisht Ashoonagh Vannin eh nish, as yn slane ellaneen neesht. Cha nel agh daa phersoon cummal ayns shen voish yn Chaisht dys Jerrey Fouyir dagh blein raad t'ad recortey ooilley ny hushagyn ta garrraghey dys shen as eisht ersooyl lhieu reesht, ny ta beaghey 'sy voayl car ny bleeaney. Ta daa ghooinney cummal ec yn thie sollys car ny bleeaney as shen yn slane pobble ta beaghey er yn ellan.
Va'n daa laa ayns shen chirrym as hie shin mygeayrt yn slane ellan, er lheh er ny slystyn jeeaghyn er ny ushagyn marrey as raunteeyn. Va pirree, stronnagyn, fee marrey, pibbinyn baney, caaigyn as ny smoo ry-akin as ghow dagh peiagh taitnys ayndaue.
Hooar shin mooirchooiraghyn er ny traieyn. B'ymmydoil dy liooar va'n fuygh - cha row shin coontey monney jeh'n dooinney va cummal 'sy thie hene er y fa dy voogh eh yn gienneyder lechtragh dagh oie ec nane- jeig er y chlag as lurg shen cha row agh soilshey yn aile ayn! Gyn scansh da shen va shin gennal dy liooar loayrt ry cheilley, cloie gammanyn, feddanagh as goaill arrane. Er-lhiams dy ren yn Ghaelg ain bishaghey - hooar mish craplag noa ny ghaa, ansherbee!
Fastyr Doonee daag shin yn Cholloo veih'n phurt ayns jiass yn Ellan. Tra va shin shiaulley mygeayrt Kione Spaainagh hiaull yn fer baatey cho faggys da ny carrickyn as b'lhoys da, raad honnick shin keeadyn dy idd (stronnagyn as pirree) er oirryn ny carrickyn, y lheid nagh row yn chooid smoo jin rieau er n'akin roie. B'yindyssagh va'n shilley shen! Foddym gialdyn un red ansherbee - bee Gaeltaght er y Cholloo reesht 'sy vlein ry-heet.


F. McArdle