Carn 84

Lowender Peran



Hie mee mleeaney dys yn feailley shoh as v'eh yn trass cheayrt va mee kionefenish. Cha nel mee rieau er n'akin yn slane feailley, mleeaney va mee eginit dy 'aagail roish yn jerrey jeh, agh nish ta mee er n'akin ny daa chione jeh. T'eh goll y chummal ayns thie aaght feer vooar as buill elley 'syn valley. Ta'n thie aaght feer chooie da feailley as s'bastagh nagh vel y lhied ain ayns Rhumsaa son yn Chruinnaght. Ta daa halley ayn son cuirraghyn-kiaulley as gienseyn, shamyr lhionney vooar as fer elley ny s'loo boayl t'ad cummal seshoonyn oayshagh ec traa jinnair as keayrtyn elley. Ta seshoonyn cadjin goll y chummal bunnys feie'n laa as fud ny hoie ayns y chamyr lhionney vooar. Ta'n chooid smoo jeh'n chiaull ry chlashtyn Yernagh, dy jarroo ta seshoon Yernagh roie bunnys car y feailley lesh sleih cheet stiagh as tuittym magh rere yn traa seyr t'oc. Ta mooadys dy-liooar ayn 'syn chamyr son daa heshoon, ta mee er n'akin na smoo ny keayrtyn, oddagh oo clashtyn kiaull Kernagh ec yn un chione, kiaull Yernagh ec y chione elley as Bretnee streppal 'sy vean. T'adsyn ta goaill ayrn 'syn 'eailley tannaghtyn 'syn thie aaght ny ayns thieyn elley 'sy valley. Ta palchey dy reamys son ooilley er-yn-oyr by vel Perranporth ny valley son turryssee, er-lheh adsyn ta graihagh er markiagh ny tonnyn.

Fastyr Jeheiney va paitchyn voish scoillyn jeh dy-chooilley ard jeh'n Chorn ry-gheddyn goaill ayrn ayns cruinnaght vooar son arraneyn, kiaull as cloieaghyn, bardys as y lhied. Ny-sanmey va giense mooar er-nyn-son as v'eh baghtal dy row ad goaill soylley mooar ass yn slane chooish. Va bun jeh ny toyrtyn ec y chruinnaght mychione craghyn haghyr 'syn laghyn er-n'gholl shaghey. Va'n fer s'jerree mychione cragh nagh vel er taghyrt choud's nish agh va bunnys er taghyrt tammylt er-dy-henney, baase jeh nyn jengey. Hooar mee lane taitnys fakin wheesh dy phaitchyn goaill moyrn jeh nyn eiraght Chornagh. Nagh nee feer scanshoil eh cur da'n sheeloghe noa fys mychione nyn jeer-hene as arrym jeh nyn eiraght.

Va cooid elley jeh'n 'eailley goaill stiagh ooilley ny cooishyn lhisagh oo jerkal rish. Va kiaull dy-liooar, cuirrey kiaull er lheh son piobyn, boayl honnick mee as cheayll mee ny piobyn Chornagh son yn chied cheayrt. T'ad feer vooar lesh daa 'eddan as un cronnane yn aght oddagh oo cloie co-vingyssyn feer foayssagh. Va Mervin Davey cloie ad marish John Mills va cloie er'n crowd, shenn viol Chornagh. Ta jallooaghyn jeh nyn yees jeu ry-akin ayns keeill ec Alturnan as ta Mervin as sleih elley er yannoo tape jeh nyn giaull ayns yn cheeill cheddin. Verrym coip dys John Kaneen as, gyn ourys, cluinnee oo paart jeh keayrt ennagh. Myrgeddin va resoonaghtyn ayn, margey ellynyn, brastyllyn rinkey as shooill lesh shilley er Crosh Noo Piran as e Cheeill. Va caaghyn dy-liooar aym neesht dy loayrt rish shenn chaarjyn as jannoo caarjyn noa. Cheayll mee daa Chornee loayrt ry-cheilley mychione cur chooish roish Cooyrt ny h'Europey bentyn da chymsaghey keesh ayns y Chorn. T'eh jeeaghyn dy vel shenn slattys ayn dy lhisagh keeshyn goll stiagh coir Chalse, Duic yn Chorn, as myr shen ta Westminster er ve chymsaghey ad gyn kied. Aghterbee, cha row mee clashtyn roo feer vie as cha row mee tooigal yn chooish dy boallagh. Foddee dy vel eh kiart gollrish ayns Ellan Vannin roish yn Chialg Mooar.

Ga dy vel yn turrys feer liauyr, daag shin Ellan Vannin ec lieh lurg hoght as cosn shin Perranporth lurg lieh lurg jeih 'syn 'astyr, v'eh lane feeu dou goll. D'iu mee palchey agh cha nel rouyr, dynsee mee ram reddyn noa as honnick mee shiartanse dy reayrtyn oor. Hie paart jin markiagh ny tonnyn, cha row daanys dy-liooar aym pene ga dy row mee er jannoo eh ny smoo ny feed vlein er-dy-henney, agh nish s'treih lhiam nagh ghow mee yn caa reesht. Hem erash reesht my vees cuirrey choyrt dou.


Colin y Jerree





Seihll Bun-ry-Skyn?


Some Spanish speakers in Catalonia feel that they are being oppressed by Catalan. It seems to be the case that many speakers of major languages feel threatened by the mere existence of minority languages.


Ta Oik Oarpagh ny Myn-Chengaghyn dellal rish chengaghyn dy liooar. Ny mast'oc, yiow shiu chengey Chatalonia, ta shen dy ghra, Catalan ny Catalonish. Cha jinnagh shinyn, ny Manninee, gra 'myn chengey' rish Catalonish er y fa dy vel ee ec keeadyn dy housaneyn dy 'leih ta loayrt ee dagh laa! Foddee shiu keimyn ollooscoill y gheddyn trooid Catalonish. Yn chengey Cheltiagh sniessey jee bentyn rish cooishyn politickagh as earroo dy loayrtee, shen Bretnish.

Ayns lhing Franco, y tranlaasagh Spaainagh, va'n chengey Chatalonagh currit fo chosh, goll rish ny myn-chengaghyn elley sy steat Spaainagh. Agh neayr's hug Madrid seyrsnys dy liooar da rheynnyn cheerey ny Spaainey, ta Catalonish er jeet dy ve foddey ny stroshey. Dy jarroo, ee y traa t'ayn, adsyn ta loayrt Spaainish ayns Catalonia, t'ad gaccan dy vel ad fo tranlaase ny loayrtee Catalonish. Paitchyn eddyr tree as hoght bleeaney dy eash ta goll dys scoillyn y steat, t'ad goll er ynsaghey trooid Catalonish ny lomarcan. Tra t'ad nuy bleeaney dy eash, t'ad jannoo studeyrys er Spaainish son tree oor dagh shiaghtin - y traa cheddin as ta currit da chengaghyn joarree.

Ta loayrtee Spaainish gaccan dy vel y reiltys Catalonagh, y Generalitat, jannoo neu-nhee jeh slattys va jeant ayns 1983. Ta'n slattys shoh gra dy vel y chair ec paitchyn dy ve ynsit trooid nyn jengey chliaghtagh - Catalonish ny Spaainish. Ta kuse dy voiraghyn as ayraghyn er hirrey briwnys veih'n Chooyrt Oarpagh mychione y chooish shoh. Cheu-mooie jeh'n chaggey-chengey ayns ny scoillyn, ta Spaainisheyryn corree er y fa dy vel Catalonish ny lomarcan currit er filmyn Baarlagh er y chellveeish. Ta paart dy 'leih gra dy vel eh goll rish lhing Franco, agh nish she Spaainish ta currit fo chosh as cha nee Catalonish.

Agh gyn ourys, cha lhiass da lught ny Spaainish boirey mychione y chengey oc. Ta sleih Chatalonia daa-hengagh as t'eh jeeaghyn dy vel y chooid smoo jeh'n vusthaa cheet veih politickeyryn ta boirit mysh yn earroo dy Chatalonee t'ayns y cho-reiltys ayns Madrid. Agh ta'n chooish shoh soilshaghey magh cre cho aashagh as t'eh dy chur aggle er sleih liorish pollys chengey (language policy). Cosoyllit rish Catalonish, ta niart erskyn towse ec Spaainish, agh ny yeih shen as ooilley, ta paart dy 'leih feer voirit dy jed Spaainish sheese y liargagh.

Ta'n skeeal cheddin ry-chlashtyn ayns Bretin. Cha nel caa erbee ayn dy bee Baarle goll sheese y liargagh kyndagh rish Bretnish, agh veagh shiu smooinaghtyn dy beagh y lheid taghyrt, coardail rish sleih ennagh. Ta ram Baarleyryn smooinaghtyn dy vel ny Bretnee loayrt Bretnish dy chur yn olk er ny Baarleyryn, cha nee er y fa dy nee yn chengey oc hene t'ayn. Foddee ta peiagh ynsit ennagh er jymsaghey ry cheilley ooilley ny skeealyn shen ta goll myr shoh: Va mee ayns Bretin Twoaie yn chiaghtin elley, as hie mee stiagh ayns thie lhionney. Va ooilley y sleih ayns shen loayrt Baarle tra haink mee stiagh. Agh cho leah as hug ad my ner dy row mee ayn, v'ad ooilley loayrt Bretnish. Nagh vel ad neu-chooyrtoil as lunagh!

Eer ayns Mannin as y Ghaelg ersooyl myr chengey y theay, yiow shiu sleih ta smooinaghtyn dy bee y Ghaelg jannoo tranlaase er Baarle. Dooinney ennagh ayns thie-lhionney ayns Mannin, tra cheayll eh dy row Gaelg goll er ynsaghey ayns ny scoillyn, ren eh guee nagh beagh Mannin cheet dy ve goll rish Bosnia as caggey goll eddyr Gaelgeyryn as Baarleyryn!

Son shickyrys, ta red ennagh 'obbee' ec ny cooishyn shoh, red nagh vel sleih ynsit er chur monney anaase er. Ga dy vel ad jannoo nyn gooid share dy ve kenjal as tushtagh, tra ta sleih clashtyn chengey nagh vod ad toiggal, son y chooid smoo t'eh cur yn olk (as aggle) orroo. Er aght ennagh, ta jouyl beg ayndaue ta goll rish y jouyl shen ta greeasaghey ny riftanyn bluckey-coshey shen ta goll keoi tra t'ad meeiteil rish joarreeyn ny red erbee ta quaagh daue. As ta pooar niartal ec chengaghyn, eer tra t'ad coontit dy ve ayns stayd lhag. Jeeagh er y Ghaelg as yn aght ta ram sleih debejagh dy yannoo neu-nhee jee as dy 'reayll ee myr 'yn chenn chengey' as 'chengey-eiraght'. My ta shiu loayrt Gaelg myr chengey vio, cha mie lhieu eh. T'eh jeeaghyn dy vel ad coontey shen myr baggyrtys.

T'eh trimshagh dy vel eh cho doillee dy scapail veih 'caggey' ayns cooishyn chengey. Foddee dy beagh eh ny share ayns ny scoillyn dy beagh paitchyn jannoo beggan dy studeyrys er ram chengaghyn syn ynnyd jeh ram studeyrys er chengey ny ghaa. Agh cha jinnagh shen marroo y jouyl shen t'ayndooin.

Orree Crennell