Chengaghyn as Reiltyssyn

Ta'n Oik Oarpagh cour Myn Chengaghyn er chur magh lioaran mie mychione yn ymmyd jeh myn-chengaghyn ayns dellal oikoil. Kyndagh rish cooishyn sheshoil as cultooroil, adsyn ta loayrt 'chengaghyn sloo ymmydit', t'ad bunnys ooilley daa-hengagh (ec y chooid sloo). Myr shen, foddee ad goaill ymmyd jeh chengey oikoil tra t'ad dellal rish reiltyssyn. Er y hon shen, ta dy chooilley pheiagh jeant bwooiagh, nagh vel? Foddee nagh vel. Coardail rish lioaran yn Oik Oarpagh, screeu yn Olloo De Witte voish Maastricht: 'My ta shirveish ry gheddyn ayns un chengey ny lomarcan, ta ny fir-oik dellal rish lught yn ymmyd er yn aght cheddin, agh toddee nagh vel ooilley ny h-ymmydeyryn geddyn yn shirveish cheddin. Adsyn as chengey elley oc, cha nel ad geddyn shirveish ta cho mie as oddagh eh ve, ga dy vel ad geeck son yn chirveish goll rish yn sleih elley... adsyn as myn-chengey oc, t'ad geeck son yn chirveish ta smoo foaysagh da'n tromlagh (majority).

S'feer shen. Adsyn as myn-chengey oc, t'ad geeck keeshyn goll rish sleih elley. Cre'n fa nagh lhisagh ad gedd y n shirveishyn theayagh chammah as sleih elley?

Lhisagh reiltys cur arrym da'n heneoilaght (identity), ny fraueyn as yn eiraght chultooroil jeh dy chooilley pheiagh t'ayns boodeeys (community) ennagh. My oddys sleih goaill ymmyd jeh myn chengey tra t'ad dellal rish kiannoortys, ta'n kiannoortys shen goaill rish dy vel yn chengey shen feeu as dy vel staydys eck.

Ny sodjey na shen, t'eh cur bioys as niart da'n chengey. My ta chengey eginit dy ve follit, bunnys, as goll er loayrt mastey sleih cheu-heear jeh dorryssyn dooint, ta shen cur er yn chengey dyn y vishaghey as 'aase. Cha bee ny focklyn as raaghyn cooie ec yn chengey shen dy loayrt mychione dy chooilley nhee ayns seihll y voodeeys.

Ny sodjey foast, goaill ymmyd jeh chengey ayns offishyn as cur urree dy ve fakinit er fograghyn oikoil, ta shen soilshaghey magh da sleih ynnydagh as da joarreeyn ta cheet dys y cheer dy vel yn lught-reill cur arrym da'n chengey as da'n chennaghys as tradishoon. Ta'n Ard-whaiyl Oarpagh er choardail rish kiarail (resolution) ny ghaa ta guee er reiltyssyn dy chur arrym da myn-chengaghyn ta goll er loayrt ayns ny steatyn oc.

Va Kiarail Arfe coardit ayns 1981 as Kiarail Kuijpers ayns 1987. Ren ny kiarailyn shoh guee er reiltyssyn sy Voodeeys Oarpagh dy lhiggey da sleih goaill ymmyd jeh ny chengaghyn oc hene tra t'ad dellal rish reiltys ennagh, as dy ghoaill rish sliennooyn as enmyn-buill ayns chengaghyn dooghyssagh.

Ayns 1992, hug yn Choonseil Oarpagh magh Conaant Oarpagh ny Myn chengaghyn. Mastey reddyn elley, ta'n conaant shoh guee er reiltyssyn dy lhiggey da sleih goaill ymmyd jeh ny chengaghyn oc hene. Agh ta'n conaant feer 'resoonagh'. T'eh loayrt mychione reddyn goll rish 'raad ta loayrtee dy liooar' as 'choud's t'eh jantagh er aght resoonagh' dy lhiggey da sleih goaill ymmyd jeh'n chengey dooghyssagh.

Ayns 1994, choard yn Ard-whaiyl Oarpagh Kiarail Killilea, va guee reeshtagh er reiltyssyn dyn jannoo reddyn olk bentyn rish myn-chengaghyn. Agh ny-yei shen as ooilley, as ga dy vel y Conaant cho faase as resoonagh, s'goan y reiltys ta er chur yn ennym er yn Chonaant dy chur bree da. Mastey ny reiltyssyn ta foast gobbal shen 'yannoo ta'n reiltys Frangagh, reiltys yn Reeriaght Unnaneyssit as (nearey orroo) reiltys Nerin. T'eh jeeaghyn dy vel ny Sostnee as ny Yernee boirit mychione ceau argid er myn-chengaghyn (Yernish ayns Nerin!) as dy vel ny Frangee noi chengaghyn erbee er-lhimmey jeh Frangish.

Syn Unnaneys Oarpagh ec y traa t'ayn, she ny Frangee as ny Greagee ny drogh ghuillyn ayns cooishyn-chengey. Cha jean ad goaill rish dy vel myn-chengaghyn erbee ayns ny steatyn oc! Dy dooghyssagh, cha nel ny myn-chengaghyn ayns ny steatyn shen geddyn staydys oikoil erbee. Agh er aght ennagh, cha nel ny Frangee cho scammyltagh as v'ad. Ga nagh vel monney ymmyd jeant jeh myn-chengaghyn ayns offishyn-reiltys sy Rank, ta ny chengaghyn shen cheet stiagh ayns scoillyn, ny veggan as ny veggan. Ayns Corsica, t'ad loayrt mychione daa hengey oikoil nish.

Sy Vritaan as ayns Alsace, ta ny reiltyssyn ynnydagh ayns foayr jeh ny chengaghyn oc hene. Agh ta Paris kinjagh noi red erbee ta cooney lesh ny chengaghyn dooghyssagh as t'eh doillee agglagh dy 'endeil ad.


Fy yerrey hoal wass, ta Paris er lhiggey da ny Britaanee cur seose logl,lgllyll ennagh ta daa-hengagh. Ayns towse-barel, va sleih gra ny v'ad coontey jeh tograghyn raad ayns Britaanish as Frangish. Va'n sambyl jeant jeh 1,000 dy 'leih, 400 jeu cummal ayns Finistere as 600 jeu ny durrysee. Cha row agh 4.5% dy 'leih noi ny fograghyn. Va ny smoo na tree as kiare ayns foayr jeu. Shegin dooin cur bwooise son paart dy speeideilys.

Gimraa chengey elley sy Rank, shen Occitanish. Ta'n chengey shen ec daa villioon dy 'leih as cha nel ymmyd erbee jeant jee ec y reiltys! Ealish ayns Cheer ny Yindyssyn, dy jarroo.

Ayns cheeraghyn elley syn Unnaneys Oarpagh ta reddyn goll toddey ny share. Myr sampley, sy Spaainey, ayns Catalunya. Agh foddee nagh vel eh cho doillee dy chur yn chengey dooghyssagh er y hoshiaght ayns shen. Va'n chengey niartal dy liooar hannah, as cha nel baarney vooar eddyr ee as Spaainish.

Ta reddyn goll mie dy liooar ayns Bretin neesht, ga dy vel sleih jannoo arganys mychione yn earroo dy loayrtee aegey ayns shen. Haink Slattys Vretnish dy ve leighoil as ta Boayrd Vretnish jannoo obbyr vie. Ta'n Slattys Vretnish cur er otlishyn-reiltys dy aarlaghey daue hene dy yannoo dy chooilley nhee trooid Bretnish chammah as Baarle. Ta raad mooar liauyr ain dy hooyl er ayns Mannin!


Orree Crennell