DHOORAGHT
Earroo 26 Yn Cheshaght Ghailckagh Mean Souree 2002
Chellvane: 834844 Post L: [email protected] Screeu rish: Thie Vaddrell, Cregneash



Er hoh diu Dhooraght reesht. Skeealyn braew, artyn yindyssagh as pabyr braew son greesaghey yn aile! Phillie

Skeeal voish Lunnin
liorish Adrian Cain


Fy-yerrey hoal ta mee fagaail Lunnin. Ta mee er ve cummal ayns shoh rish bunnys nuy bleeaney nish. ‘Sy toshiaght rish shey bleeaney roish my jagh mee dys PNG as reesht nearys haink mee er ash voish shen. As ta mee fagaail nish er-yn-oyr dy vel mee er n’gheddyn startey gobbraghey ayns y Scoill Ard ayns Rhumsaa. N’eem goaill toshiaght dy ghobbraghey ayns shen ayns Mean Fouyir y blein shoh. Agh roish my jeanyms geddyn aarloo dy gholl, by vie lhiam gra fockle ny ghaa mychione Lunnin, cummal ayns Lunnin as mychione ny cummaltee Lunnin.

Ta fys aym dy vel ymmodee sleih cremmey Lunnin as soiaghey beg jeh ny cummaltee. Er-lhiam nagh vel my voir er doiggal yn fa ta mee er ve cummal ayns shoh ansherbee. As ta fys aym dy vel ee smooinaghtyn dy vel Lunnin lane dy leih quaagh - as son y chooid smoo t’ee kiart, er-lhiam. Va my voir ayns shoh un cheayrt dy row bunnys quieg blein jeig as feed er-dy-henney as va shen dy chur shilley er y Ven-rein. Ta shen yn oyr share dy heet dys Lunnin er-lhiam.

Ny keartyn ta mee ayns cordailys rish my voir as mish smooinaghtyn dy nee shoh boayl y jouyl. Ta ymmodee sleih, dy mennick voish Sostyn Twoaie, Nerin ny Nalbin gaccan mychione cummaltee Lunnin as gra dy vel ad ooilley pootchagh, groamagh, as graihagh er argid.

Va mish loayrt mychione shoh rish y cho-obbree aym voish Nerin Twoaie. V’eh ginsh dou mychione red ren taghyrt er as eshyn er yn traen fo-halloo moghrey dy row. Ve mysh shiaght er-y-clag as va Albinagh meshtit er yn traen myrgeddyn as va eshyn gaggan mychione ny Lunninee gra nagh row ad abyl dy ghoaill soylley jeu hene. Va shin garraghtee mychione shoh er-yn-oyr dy vel mee er n’akin yn un red mee hene.

Son y chooid smoo ta ny Lunninee cur freggyrt da shoh gra dy nee pootchagh adsyn er yn oyr dy vel Lunnin lane dy leih voish Sostyn Twoaie, Nerin as Albin!!! As er-my-hon hene cha nel mee son gaccan mychione ny Luninee. Agh shegin dou goaill rish dy vel mee boirit mychione reddyn ayns Lunnin. Son shickyrs ta Lunnin ard-valley yindyssagh agh cha nel ee cho yindyssagh as lhishagh ee ve.

C’ren fa? Wahll, ta mee shickyr dy vel tree reddyn jeh scansh ayns shon as mannagh vel sleih abyl dy kiartaghey adsyn cha bee Lunnin rieau abyl dy ghra dy nee ard valley eddyr-assonagh yindyssagh.
As ny tree reddyn t’ad shoh. Toshiaght cha nel argid dy liooar er ve currit stiagh ayns arraghey theayagh. Cha nel eh kiart dy vel shoh cur ort dy chroghey er arraghey preevaadjagh. Mannagh vel gleashtyn ayd shegin dhyt goll dys obbyr ayns traenyn fo-halloo jingit ny fuirraghtyn rish barrooseyn nagh vel shiu abyl dy chroghey er. Ny s’messey na shoh t’eh feer costallagh son troailtee er arraghey theayagh. T’ad gra dy nee arraghey theayagh ayns Lunnin ny smoo costallagh na boayl erbee elley sy theill.

Chammah’s shoh t’eh feer chostallagh dy chionnaghey thieyn ayns Lunnin (kiart gollrish Mannin). Kyndagh rish ta genney dy ynseyderyn, boandyryn, fir-mooghee as sleih elley ta gobbraghey ayns shirveishagh theayagh. S’doillee dy chionnaghey thieyn agh t’eh foddey s’assey dy gheddyn thie er-mayl. C’ren fa? Wahll, ta ymmodee berchee er chionnaghey thieyn ayns shoh as cosney argid erskyn towse voish mayl.

As yn trass doilleeid, wahll, shen bun jeh’n ghenney thieyn. Car ny bleeantyn ta Lunnin er jeet dy ve boayl neuchorrym (beggan gollrish Mannin reesht). Dy jarroo, cha nee Lunnin un ard valley agh daa. Son y chooid smoo t’adysn as argid oc (as shoh dy mennick ram argid) wahll t’ad ooilley cummal ayns Lunnin heear as twoaie. Agh ny fir boghtey t’ad cummal ayns Lunnin jiass as hiar.

Cha nel shoh dy bollagh firrinagh er-yn-oyr dy vel ny berchee er ve kionnaghey thieyn ayns buill gollrish Bethnal Green, Hackney as ny shenn lhong-chaardeeyn (ship yards) ooilley ayns Lunnnin hiar rish bleeantyn, as jannoo ny buill shoh myr buill ‘yuppie’. As jeh ooilley ny oyryn er-lhiam dy vel neuchorrymid ny red jeh smoo scansh. Dou hene ta mee smooinaghtyn dy vel shoh yn bun jeh bunnys ooilley ny doilleeidyn elley t’ayns Lunnin.

Ta ny berchee er n’ghoaill toshiaght dy yarrood yn sleih boght ayns Lunnin nish as son yn chooid smoo t’ad cur yn foill orroo son ny loghtyn as doilleeidyn elley ayns shoh. Myr shen er y derrey laue ta ymmodee berchee agh er y laue elley yn sleih boghtey as adsyn gleck gagh laa dy chosney argid dy chummal ayns shoh. Myr sampleyr, t’adsyn ta glenney yn scoill ard ain, son y chooid smoo cheet voish cheeraghyn elley - shirrey fastee - as cha nel ad agh cosney faill ec y cheim sloo. Wahll, cha nel shen dy liooar ayns shoh as dy mennick sleih ta cosney lheid y faill t’ad jannoo daa ny tree startaghyn gagh laa. As ny s’messey na shoh, myr ta Lunnin cheet dy ve smoo neuchorrymid t’eh cheet dy ve ny smoo gaueagh.

Myr ta ny berchee shirrey tooilley argid as yn sleih boght gleck ec yn un hraa ta ymmoddee sleih cheet dy ve ny smoo meearrymagh. As er-y-fa shen ta boayl ny ghaa ayns Lunnin raad nagh vel eh sauchey dy chur shilley er nish. Myr nee Lunnin cheet dy ve ny smoo ayns ny bleantyn ry-heet s’cosoylagh dy vees ny doilleeidyn shoh cheet dy ve ny s’messey.

Ny yei shen as ooilley ny lhig dooin jarrood dy vel ymmodee sleih prowal dy haraghey reddyn ayns Lunnin. T’ad cooney lesh yn sleih boght, ny arreydee (immigrants) ny adsyn ren roie er chea voish cheeraghtyn raad v’ad ayns gaue. As ta fir elley prowal dy vishagey y chymyllaght ny cooney lesh ny failleydee boghtey. Bee traa doillee ec y sleih shoh agh ta mee cur moylley as soylley daue son yn obbyr oc as myrgeddin dy chooilley yeearree vie son ny laaghyn ry heet.

Agh mannagh vel yn reiltys R.U prowal dy chur pooar as bree stiagh dys cochrunniaght Lunnin (cha nel mee ayns cordial rish dagh ooilley red jeant ec Mainshter Livingston agh gyn dooyt t’eh ny share na benainshter Thooder) as jannoo veg mychione yn neuchorrymid ayns shoh, bee yn obbyr oc ayns fardail. Myr shoh lhig dooin padjer y goaill dy jean Lunnin as Mannin cheet dy ve nyn muill share dy chummal ayn ayns ny laaghyn ry-heet - ram Gaelg goll er loayrt ayns Mannin as ard valley speeideilagh as sheeoil ayns Lunnin. As ny lhig dooin jarrood dy vel shinyn ta shirrey ny smoo Gaelg goll er loayrt as adsyn ta cooney lesh yn sleih boght ayns Lunnin caggey yn un chaggey!

Bardaght ny Gaeil.
liorish Paayl Rogers

Va mee lhaih trooid coip jeh pabyr naight Albinagh as haink mee er yn pheesh dy vardaght shoh. Va mee bwoailt liorish cre cho cosoylagh v’eh rish yn Ghaelg ainyn. Lhaih mee yn chied ronney as cha row agh un ‘ockle ayn nagh row sy Ghaelg Vanninagh ayns cummey ennagh.

Roish my dynsee mee Gaelg Vanninagh phrow mee beggan dy Yernish, as myr shen ta mee toiggal yn aght ta Yernish as Gaelg ny h-Albey screeut. Dy jarroo t’eh feer anchasley
rish Gaelg Vanninagh as er y chied shilley t’eh jeeaghyn quaagh dyn vanneryn, agh tra t’ou cliaghtit rish t’eh jannoo keeayll as t’eh fosley ny giattyn da letteraght Gaelagh dhyt.

Ta mee er smooinaghtyn er paart dy reillyn ta lhiggey da sleih as Gaelg Vanninagh oc lhaih Gaelg ny h-Albey myr dy beagh ee Gaelg Vanninagh.

Abh/amh - myr 'ow’ ny 'oa’ m.s. 'làmh’ = 'laue’, 'leabhar’ = 'lioar’. Ec jerrey fockle ta 'amh’ focklit magh myr 'oo’ m.s. 'talamh’ = 'thalloo’.
Ann - myr 'one’, ny 'own’ m.s. 'ceann, ann’ = 'kione, ayn’.
All - myr 'oal’ m.s. 'mall, ball’ = 'moal, boayl’.
Bh - myr 'v’ ec toshiaght fockle, myr 'oo’ ec jerrey ny sy vean. M.s. 'mo bhean’ = 'my ven’, 'garbh’ = 'garroo’.
Ch - myr 'gh’ ayns 'Logh’. M.s. 'ach’ = 'agh’.
Dh - myr 'gh’ ec toshiaght fockle m.s. 'dhubh’ = 'ghoo’. Ny cur geill da ec jerrey ny ayns mean jeh fockle. M.s. 'madadh’ = 'moddey’.
Ea - myr 'e’ ny 'a’, m.s. 'bean’ = 'ben’, 'beanachd’ = 'bannaght’.
Fh - dy cadjin cha nel eh focklit magh, agh ny keayrtyn t’eh gollrish 'h’ m.s. 'do fhalt’ = 'dty 'olt’, 'fhuair mi’ = 'hooar mee’.
Gh - myr 'gh’ ec toshiaght fockle, m.s. 'a’ ghrian’ = 'y ghrian’. Ny cur geill da ayns mean ny ec jerrey fockle, m.s. 'Taigh’ = 'Thie’, 'Taighean’ = 'Thieyn’
Io - myr 'i’, m.s. 'fios’ = 'fys’.
Mh - myr 'v’ ec toshiaght fockle, myr 'oo’ ec jerrey ny sy vean. M.s. 'ro mhall’ = 'ro voal’.
Sh - myr 'h’ m.s. 'shuas’ = 'heose’.
Th - myr 'h’ m.s. 'thachair e’ = ‘haghyr eh’. Ny cur geill da ec jerrey fockle ny sy vean. M.s 'blath’ = 'blah’, 'athair’ = 'ayr‚.

Cur-my-ner myrgeddin dy vel 't’ as 'd’ focklit magh myr 'çh’ as 'j’ tra t’ad liorish 'e’ ny 'i’. M.s. 'teas, deas, muinntir, làidir’ =’çhiass, jiass, mooinjer, lajer’. Syn un aght ta 's’ sheeanal gollrish 'sh’ tra t’eh faggys da 'e’ ny 'i’ m.s. 'seo, leis’ = 'shoh, lesh’.



Noteyn mychione y drane.

Àigh = boggey, t’eh voish yn un fraue as 'aigh’.
Nuair = tra, ny keayrtyn t’eh screeut 'an uair’ shen dy ghra 'yn oor’. 'Nar’ ayns Phillips.
Hooar mee yn fockle 'baigh’ veih Fockleyr Kelly as t’eh gra dy vel eh çheet er 'graih’ gollrish yn fockle Albinagh. Cha nel eh ry-gheddin ayns ny fockleyryn elley.
Faide = lhiurid, nas fhaide = ny s’odjey. Cha nel 'odjey’ ny lomarcan sy Ghaelg.
She shen fockle son 'bodjal’ niaull. As ta 'taghyrt er’ çheet er 'meeteil rish’. Cha nel mee er chlashtyn monney sleih gra shen agh t’eh sy Ghaelg rere fockleyr y Vreagagh.
'S iad nan tàmh’ = 'as ad nyn daaue’, agh cha nel eh çheet er ve litçheragh jannoo veg, t’eh çheet er 've ec fea’.


Molladh Loch Linne

Air feasgar Geamhraidh ‘s mi leam fhìn, Ag èisdeachd ris a 'cheòl cho binn,
A sheinn an Loch o linn gu linn, Loch aosda mo ghràidh, Loch Linne.

Ò lìon mo chridhe trom le àigh, Nuair chunnaic mise Loch mo ghràidh,
An Loch a thug dom spiorad bàigh, Loch brèagha mo ghràidh, Loch linne.

An t-uisge rèidh cho geal is glan, Na tonnan beag’, am bàrran bàn,
A’ tairgse rium an rann 's an dàn, Loch ceòlmhor mo ghràidh, Loch Linne.

Tha clachan, mol is gainmheach ann, An fheamainn fhliuch, chan eil i gann,
'S air a nigheadh leis an tonn, A sguabas cladach Loch Linne.

Is na mo shròn am faile ùr, An oiteag thlachdmhor air a’ mhuir,
Na gaothan làidir, gaothan fhuar, A‚ siubhal faide Loch Linne.

An Loch na shineadh fada bhuam, 'S a’ tachairt air na neoil fo ghruaim,
An uair sin fosgladh ris a’ chuan, Loch cumhang mo ghràidh, Loch Linne.

A’ ghrian air chùl beinn Àrd nan Gobhar, 'S ga comhdachadh le trusgan òir,
A’ dearrsadh air Beinn Nibheis mhòir, Beinn Nibheis ri taobh Loch Linne.

Is e mo rùn aig crìoch mo là, Gun toir iad mi gu Tìr nan Damh,
's am measg mo shinnsrean, 's iad nan tàmh, Mo chàireadh aig oir Loch Linne.

Seumas MacGhilleChriosda

Moylley Logh Linne

Er fastyr Geuree as mee lhiam-pene, Geaishtagh rish y chiaull cho bing,
Chiaull yn Logh veih ling dy ling, Logh eashit my ghraih, Logh Linne.

Oh lhieen my chree trome lesh boggey, Tra honnick mish Logh my ghraih,
Yn Logh hug da my spyrryd baigh, Logh braew my ghraih, Logh Linne.

Yn ushtey rea cho geal as glen, Ny tonnyn beg’, nyn maareyn bane,
Garral orrym yn ronney 's yn daan, Logh kiaullagh my ghraih, Logh Linne.

Ta claghyn, shillee as genniagh ayn, Yn famlagh fliugh, cha nel eh goan,
As er ny niee liorish yn tonn, Skeabys claddagh Loch Linne.

She ayns mo stroin ta’n aer oor, Yn fynneraght taitnyssagh er y vooir,
Ny geayghyn lajer, geayghyn feayr, Shooyll lhiurid Loch Linne.

Yn Loch ta sheeyney foddey voym, As taghyrt er ny niaullyn fo ghroam,
Yn traa shen fosley rish y cheayn, Logh coon my ghraih, Logh Linne.

Y ghrian ergooyl beinn Ard ny Ngoair, As dy coodaghey lesh garmad airh,
Soilshean er Beinn Nivish vooar, Beinn Nivish rish çheu Logh Linne.

She my yeearree ec jerrey my laa, Dy der ad mee gys Çheer ny Now,
As mastey my hennayraghyn, as ad ec fea, Cur mee ec oirr Logh Linne.

“Jamys Mylchreest”

Shoh heese art screeu carrey da Paayl son Coraa ny Twoaie, earish lioar noa son studeyryn jeh’n Ghaelg, agh dinsh eh da dy row yn Ghaelg ro ard son Coraa ny Twoaie. Myr shen t’eh er chur dou eh dy chur stiagh ayns Dhooraght.

Sarkyllyn sy Gharey
liorish Graham Naylor


Va mee er my vriaght liorish Paayl dy screeu red ennagh, dy ve currit magh ayns colloo jeh 'Coraa ny Twoaie‚.

"Naillt?" denee Paayl jeem. "Saillym" dreggyr mish.

Dy dooghyssagh, veign arryltagh shen y yannoo, erreish da Paayl v’er ve cho kenjal ec Thie ny Gaelgey as lurg y ghiastylys ec Simone as Paayl dou ec y Donnag (ta shen dy ghra, spollagyn, brishtagyn as tey dy liooar).
Dy meeaighar, cha dinsh Paayl dou, cre mychione lhisin screeu as myr shen, shegin dou yn chooish y reih my lomarcan. Hoshiaght, shegin da ablid ve aym dy chur Gaelg urree (er y chooish shoh); yn nah red, cha nhegin dou blaaderys y yannoo er y lhaihder as er jerrey agh cho scanshoil gyn ouyrys, lhisagh tushtey ve aym er y stoo shoh.

"Shen aashagh", as my ven. Ta mee goaill boggey mooar dy vel lheid y treisht eck ayns yn ablid aym. Foddee dy noddin screeu mychione my ven; veagh shen anaasagh erskyn towse (er y chooid sloo, dooys) er-yn-oyr dy nhimmey skeeal symmoil aym, oddin
ginsh. Foddee dy jeanym y skeeal y insh dhyt mychione y traa v‚ee ........ GOW KIARAIL GRAHAM! Ta’n chooish shoh foddey ro ghaueagh as oddagh ee çheet gy-kione liorish dunverys. Veigns ny smoo creeney reih cooish elley. S’cummey lhiam, agh vel oo dy my hoiggal, lhaihder veen?

Foddee dy screeuym mychione nyn ngoair, ny smoo jeeragh, goair my ven. Shen eie mie. Ansherbee, ta shey goair aasit ain; daa vock ghoayr, un shenn ghoayr woirryn, un ghoayr woirryn as un vlein dy eash eck as daa vinjagh bluight. Myrgeddin ta troor dy vannanyn ain as haink ad er y theill dy kiart ayns Mee ny Mannan (Mayrnt). Ta jees jeu nyn lannoonyn y derrey yeh as eairkyn echey as y jeh elley nyn vegooish. Ta dy chooilley ghoayr bane er lhimmey jeh nane jeu, as ee doo as bane.

TANNEE MYR T’OU! Shoh dree. T’ad nyn ngoair as t’adsyn jannoo ny ta goair jannoo dy cliaghtagh as er nyn meoyn; myr shen, cre’n fa ta mee jummal traa yn lhaihder ginsh da shen? Aghterbee, cha mie lhiam goair dy firrinagh as s’lesh my ven ny goair. Smooinnee er cooish elley. Va eie mie er-bashtal aym shallid er-dy-henney agh nish t’eh er n’gholl naardey as er skellal roish.

Ga dy dirree mee ass oik kuse dy vleeantyn er-dy-henney, var a mish dy noddin screeu ram lioaryn feer anaasagh mychione my startey. Ny yei shen as ooilley, vel y lhaihder dy firrinagh geearree clashtyn mychione yn vea-chemmig dy shickoys jeh baanrys as jeh merginagh, er lheh mychione pump soydiu ayns yn 'uill. Strooys lhiam dy beagh shen dree agglagh son y lhaihder. Cre mychione bunronsaghey shicklaagagh eisht? Atreih, shione dou nagh vel y Ghaelg aym mie dy liooar, shen y yannoo.

Screeuym mychione najoor, ny magheryn, ny cleighee, as my gharey. T’adsyn dy my gherjaghey. Ta Caitlin, hannah, er screeu mychione ushagyn as eer t’ee er nyannoo jallooyn jeu. Myr shen cha nhegin dou screeu my nyn gione. Myrgeddin, cha nel monney tushtey aym orroo, er lhimmey jeh dy nod ad getlagh, son y chooid smoo, as ta crottagyn goll er fakin agh nagh vel gob lhean er ny 'akin faggys da Thie ny Gaelgey? (Shione dou nagh vel shen feer aitt agh she spotçh t‚ayn. Foddee dy dug eh mongey ny eer giggleragh ort as foddee nagh dug). Ta mee goll er leeideil er shaghryn liorish boghtynid.
Jeanym screeu mychione cleighee sumarkagh, ny mychione y ghleiy vuc ta my-vlaa ec y traa t’ayn? Son shickyrys t’ad blandeyragh as t’ad cur eunys da my chree. Cha jean!

Nee’m screeu mychione my gharey. Shen eh! Strooys dy vel shen symmoil erskyn insh. Agh ta shen cur cooinaghtyn orrym nagh vel mee er chur jerrey er rourey, ny er giarrey yn faiyr, ny er speiy ny sarkyllyn as ymmodee reddyn elley. Dyn y wooise da dy chooilley shalee vie aym, gow my leshtal, shegin dou cosney ersooyl as goaill toshiaght er gobbraghey sy gharey nish hene.

S’cosoylagh dy bee’m ro skee dy reih cooish erbee tra higgym erash voish y gharey, myr shen, shegin dou gra rhyt, lhaihder ennoil, "Bannaght Lhiat."

Veih’n Eddyr Voggyl
Shoh as shen ta mee er n’gheddyn veih’n eddyr voggle ‘rolley Gaelgagh’ car y raiee chaie.
My leshtallyn diu t’er n’gheddyn shoh hannah


Cooish: Stoo


Kuse veg dy 'eishtyn my chaarjyn. Cre’n aght t’ou gra:

I am being led astray.
Vel eh - Ta mee ve currit er shaghryn. Ta mee goll er cur er shaghryn. Ta mee geddyn currit er shaghryn

Haven’t you been seen?
Vel eh - Nagh vel oo er ve fakinit? Nagh vel oo er dty 'akin? Nagh jagh oo er fakin?

Coosh veg elley, vel mee kiart dy smooinaghtyn dy re 'startey’ yn obbyr ayd, as she 'kiartey’ meer dy obbyr dy ve jeant, myr sampleyr kiartaghyn mygeayrt y thie?
Er lhiam dy vel shen kiart - Phillie.

Paayl Rogers

Shoh ny faaueyn aym:

I am being led astray = Ta mee goll er leeideil er shaghryn.

Haven't you been seen? = Nagh jagh oo er fakin?

Freggyrt veih Brian er lhiam


Cre mysh 'I didn't intend you to say that,' "Cha row eh foym dhyt shen y ghra"

Cre muis 'I didn't intend you to say that' "Cha robh e fodham duit sein a ghra/dh"

Paayl Rogers

Shoh yn çheb ayms: 'You weren't supposed to say that' = 'Cha row eh kiart dhyt shen y ghra'.

Ayns fockleyr Yernish De Bhaldraithe: 'He is not supposed to know' = 'Níl sé ceaptha dó fios a bheith aige' ('Cha nel eh smooinit da (!) fys y ve echey')

Brian Stowell

'You'll have to speak slower if you want me to understand you.'

Vrie carrey dou jeem kanys dy ghra shoh sy Ghaelg as cha row fys aym dy jeeragh, vel smooinaghtyn erbee euish?
Bhraith cara domh díom canas do ghrádh seo sa Ghaelg a's cha robh fios a'm du díreach, bheil smaoineachtan air bith aibhis?

You'll have to speak slower if you want me to understand you.

Ta'n chied veer aashagh dy liooar "Shegin dhyt loayrt ny smelley" agh ta'n ayrn geiyrt er shen beggan ny s'doillee. Hoshiaght dooyrt mee "my t'ou geearree mish dy hoiggal oo" agh smooinnee mee dy row aght share ayn dy ghra eh.

Ta'n chead mhír áiseach du leór "'S éiginn duit labhairt nas moille" ach ta'n arn 'g éirt air sein beagan nas dóiligh. Thoiseach dúirt mi "ma ta thu 'g iarraidh mis do thuigeail thu" ach smaoinigh mi du robh acht 's fheárr ann do ghrádh e.

My vees oo geearree mee uss y hoiggal
My vees oo dy my yeearree uss y hoiggal
My vees oo geearree toiggal y ve aym
My vees oo geearree dy jeanym toiggal

Veagh taitnys aym fakin ny t'eh ayns Yernish as Gaelg ny hAlbey.
Bhíodh taitneas a'm faicinn na ta e anns Éireannais a's Gaelg na h-Alba.

Paayl Rogers

Yiarrins hene: 'Bee ort loayrt ny smelley my vees oo laccal/geearree mish uss y hoiggal' ny 'Bee ort loayrt ny smelley my t'ou laccal/geearree mish uss y hoiggal'.

Brian Stowell

Vrian veen,

Gura mie eu. T'eh symoil er-yn-oyr dy dug carrey Albinagh dou yn chyndaays
ayns Gaelg ny hAlbey myr shoh: (Tapadh leat a Fhionnghal!)

Ma bhios tu gam iarraidh do huigsinn, as ta shen corrym rish:
My vees oo dy my yeearree DTY hoiggal.

Vel shen cooie sy Ghaelg ainyn? S'cooin lhiam fakin red gollrish
"Nee'm dty 'akin" son "Nee'm uss y 'akin" ayns Goodwin.

Paayl Rogers

Yiarrin: T'eh ort loayrt smelley my t'ou g'earree mish dy dty hoiggal, ny: Loayr smelley dy doiggym oo.

(Speak slower [so] that I will understand you)

Markys y Kermitt

Yiarrin "Shegin dhyt loayrt ny smelley my vees oo laccal mish uss y hoiggal"

Peter Shimmin

Cre ta'n fockle son 'mutation' sy Ghaelg?

Ta fys aym er ny henmyn Ennalaghey as Stronnaghys son ny fir spesifick, agh vel fockle ayn ta goaill stiagh y jees oc gollrish Gaelg ny h-Albey : 'Séimheachadh' as yn Yernish'Séimhniú'?

Ny, nee 'Caghlaaghyn Lettyr' yn raa kiart?

Paayl Rogers


"Athrú tosaigh" (initial mutation), de réir - Téarmaí Gramadaí na Sean-Ghaeilge - le Anders Ahlqvist, agus "claochlú tosaigh" nó "athrú tosaigh" de réir an liosta téarmaíochta in Stair na Gaeilge.

Dennis King

Gura mie eu Dennis. Gu robh maith aibh Dennis.

Cre ta shiu genmys 'eclipsis' sy Yernish? Ta shin gra 'stronnaghys' ayns Mannin.
Cre ta sibh 'g ainmeas 'eclipsis' sa E/ireannais? Ta sinn grádh'srónachas' anns Manainn.

Paayl Rogers

Ayns Yernish, 'eclipsis' = 'urú', 'aspiration' = 'séimhiú'.

She 'ceaghley' (KEEKH-la) ny 'ceaghley-lettyr' yn Ghaelg t'er 'mutation' bentyn rish çhengaghyn.

Brian Stowell




Fockleyr noa Baarlagh - Shenn-Yernish
jeant liorish Dennis King ayns Seattle as currit er yn Eddyr-voggyl ec

http://www.smo.uhi.ac.uk/gaeilge/foclora/duil-belrai/
http://www.smo.uhi.ac.uk/gaeilge/foclora/duil-belrai/lorg.php


T'eh enmyssit "In Dúil Bélrai" as ta ny smoo na 6700 focklyn Seann-Yernish ayn.

Foddee dy vel eh ymmydoil er son screeu ayns Gaelg yn laa jiu neesht er yn oyr dy bee fockle Shenn-Yernish ny keayrtyn cur fockle Gaelg ayns cooinaghtyn. Myr sampleyr:

church cell keeill
tree bile billey
moon éscae eayst
place baile boayl
ready airlam aarloo
rain flechud fliaghey

Caoimhín O Donnaile



C'ren aght ta shiu gra yn chied linney jeh'n arrane ashoonagh?


Ta mee dy kinjagh neuhickyr lesh eclipsis. m.s.

yn dooinney ain - nyn n'ghooinney? nyn ghooinney? nyn nooinney?

Vel eh focklit magh myr 'n' gollrish Yernish ár nduine (ar nooinney) ny vel eh dy firrinagh ny aspirate nyn ghooinney = nan dhuine??

Paayl Rogers

'O Halloo nyn ghooie' - er lhiam dy vel eh 'O Halloo nyn nooie'. Ren yn aght-screeuee ayns lioar-phadjer Phillips dellal rish stronnaghys (nasalisation) ny share na'n aght-screeuee haink lurg shen.

'yn dooinney ain' = 'nyn nooinney'

Cooish elley, agh share shaghney 'nyn' my ta gaue ayn nagh bee sleih toiggal - ta 'yn .... aym/ayd/echey...' er ve feer chadjin ayns Gaelg as Gàidhlig rish keeadyn dy vleeantyn.

Çheet erash gys stronnaghys, er lhiam dy lhisagh shin caghlaa yn aght-screeu beggan as screeu stoo goll rish 'ta mee er n'eddyn' ny s'menkey - ta 'ta mee er n'gheddyn' jeeaghyn quaagh dy liooar as cha nel eh kiart (ta 'ta mee er gheddyn' mie dy liooar, my t'ou laccal ennalaghey (aspiration) ayns shoh.)

Brian Stowell

Ta mee ayns slane coardailys riu mychione shen, ta mish hene er ve screeu ta mee er neddin as ta mee er noll son she shen yn aght ta shin fockley magh ad as er lhiam dy vel ad cheet voish sthoo Gaelagh myr shoh:

ta mi air n-fhaotainn
ta mi air ndol.

Lhisagh 'ta mee er ngoaill' ve ayn, agh share lhiams 'ta mee er ghoaill' lesh ennalaghey er-yn-oyr dy vel eh ny s'assey dy ghra.

Paayl Rogers


Skeeal Giare
Creid eh ny dyn s’cummey lhiam
liorish Alick Kissack


Boayldyn - ta shen y voayl , lesh lhiatteeyn dowin, boayl lesh shiatanse dy meainyn beggey ga nagh row agh beggan cosnit, va ard jerkalys ayn. Ta ymmodee mwyljyn ushtey beggey ayn lesh enmyn myr “Ohio” ginsh dooin raad ta lughtyn thie ny shellooderyn er troailt. Ta’n cheer lum lane dy enmyn buill - Renscault, Yn Rhine, Ballarghey as Tillyloss; gowaltyssyn ooilley mygeayrt y cheer. As eisht haink y doour va troggit son cur ushtey da cummaltee Doolish mysh nuy keead jeig.

Coardail rish shenn cummaltee ayns Boayldyn, va shenn vannishter ayn keeadyn dy vleeantyn er dy henney agh cha nel mee feer shickyr vel eh kiart ny dyn. Ta ooilley’n stoo shoh cheet veih my ayr choud’s va shin shassoo as loayrt ry cheilley mysh e henn laghyn.

Jeeaghyn harrish y doour er gerrey da’n spooyt veg tuittym neose lhiattee Colden, eisht er y raad stiagh ayns y doour, ta fys ayd er y voayl nagh vel? Dooyrt eh rhym va shilley ny share na shoh dy jarroo lesh ooilley biljyn ayns breckyn fouyragh, agh tra ren yn doour cheet va ymmodee biljyn giarit sheese. As ny s’anmey ayns nuy keead jeig as kiare jeig va mooarane jeu goit son staagyn trensh sy chied chaggey mooar. Cha row agh shiatanse dy viljyn currit er ash ayns ynnyd jeh ny biljyn goit shoh, dooyrt my ayr.

“Vel fys ayd” dooyrt eh “dy ren dty haner as mish goll shooyl dy chooilley raad aynshoh ayns ny shenn laghyn. Cha row croanyn soilshee ny barooseyn ny red erbee myr shen ec y traa v’ayn. Lurg cur shilley er nyn gaarjyn son cooish ny dellalys ennagh v’eh orrin shooyl y clane raad dy valley.”

“Un astyr myr va shin chyndaa er y raad gys Cronkbourne haink orrin dooinney elley er y raad cheddin er gerrey da’n spooyt. V’eh shooyl marin son tammylt beg agh cha dooyrt eh veg. Eisht loayr dt haner rish gra ayns y Vaarle “she oie dorraghey t’ayn, ghooinney.” Agh cha dooyrt eh veg edyr. Dy doaltattym hyndaa eh rish y chleigh as hie eh jeeragh trooid y cleigh skellal roish shinyn.”

“Ghow dty haner greim feer chionn orrym as hie shin er ash dys Cronkbourne feer tappee gys yn thie ain. Hie shin stiagh ayn as dty haner jeeaghyn feer treih as eshyn balloo smooinaght er ny va shin fakin. “Honnick shiu eh eisht?” vrie mee “Quoi erbee va shen?” “Shen yn aght lesh ny ferrishyn ayns Boayldyn” dreggyr eh.”

“Gyn ouyrys v’eh ry-akin keayrt ny ghaa er ny oieghyn dorraghey shen dy mennick marish deiney aegey agh cha row monney jeu son tannaghtyn aynshen lurg fakin eh!”

Ansherbee, shen yn skeeal veih my ayr as lurg shen cha row mish son tannaghtyn er y raad shen noadyr as ta ymmodee peccee elley gennaghtyn neu aashagh ayns y voayl shid.

Focklyn dy Liooar veih Coonceil ny Gaelgey


Ta Coonceil ny Gaelgey gobbragh dy throng cur Gaelg er raaghyn as focklyn Baarlagh. Peiagh erbee as feysht ayd er y Ghaelg ny ta geearree focklyn chyndaait ayns Gaelg loayr rhym (mish scrudeyr) er 834844 ny ec [email protected] as nee'm reaghey y chooish er dty hon.

Shoh heese paart dy ocklyn chyndaait ain:
Gurneil Troggal - Building Control, Kent - Cent, Kentyn - Cents, Oarey - Euro, Oaraghyn - Euros, Stoo-keirdey - Craftwork, Towshan Co-chaslys Sollys - Photographic Survey.

Hooar yn Choonceil screeuyn yeearree veih'n Rheynn Ynsee er y gerrid va shirrey voin chydaays son fograghyn as cowraghyn v'ad geearree ayns ny oikyn noa ayns Coyrt Noo Shorys. T'ad jeant as jeeaghyn braew er dorrysyn ny oikyn nish as shoh heese yn chyndaays currit:

Minister - Shirveishagh, Director of Education - Stiureyder Ynsee, Reception - Oltaghey, Advisers' Secretary - Scrudeyr ny Coyrlee, School Meals Adviser - Coyrlagh Lhongaghyn Scoillyn, Education Adviser - Coyrlagh Ynsee, Co-ordinating Adviser Primary Education - Coyrlagh Co-Oardee ny Bunscoillyn, Co-ordinating Adviser Secondary Education - Coyrlagh Co-Oardee ny Scoillyn Ard, Drugs and Alcohol Adviser - Coyrlagh Druggyn as Jough Veshtallagh, Attendance Officer - Oaseir Assaarys, Inspector of Works - Scruteyr Obbraghyn, ICT Adviser - Coyrlagh CFC, ICT Office - Offish CFC, AEO(Special Needs) - OSC (Femeyn Er-Lheh), Private-Entreilys Lhiettit, ICT = Information and Communication Technology - Chaghnoaylleeaght Fysseree as Chellinsh = CFC, AEO = Assistant Executive Officer - Oaseir Sheckteragh Coonee = OSC.


#