DHOORAGHT
Earroo 28 Yn Cheshaght Ghailckagh Mee ny Nollick 2002
Chellvane: 834844 Post L: [email protected] Screeu rish: Thie Vaddrell, Cregneash


Wahll, shoh jerrey yn chiaghtoo blein ta Dhooraght er n’gholl er clou! Dy row mee cha aeg as jeean as yn traa ghow yn chooish toshiaght. Ta foast blein ny ghaa faagit aynym er lhiam as lesh cooney ny ughtaryn ooilley t’er screeu car ny bleeantyn bee Dhooraght ry-gheddyn rish tammylt foddey! My wooise vooar diuish t’er screeu as diu ta lhaih shoh! Phillie

Red Mie dy Lhieeney Corneil!


Smooinaghtyn aym cho treih, as uss shooyl magh roym.
Ta my chree ny lhie cho trome ayns y chleeu aym.
Vel oo foast my ghraih, as uss foddey voym? -
Doghys keayrt va mie, nish lhome, nagh vel feeu aym.

T’ou uss girree seose myr grian vees çheet rish.
S’goan ta niart aym foast er nish jannoo heose rhyt.
Bare dhyt ve dy host, agh beign dhyt goaill rish -
Fer t’ayns dty vioys, she mish - agh cha b’lhoys dhyt.

Cre ta’n theihll shoh dou my vees oo ersooyl?
Veigns currit mow dty chooyl - veigns mollit.
Tannee dooys myr v’ou. T’ou soilshey my hooill.
Shimmey roon dy row nyn gooyl nagh bee dollit.

Smooinee er y traa dy dug oo dty chree.
Hug oo mee er-craa, gyn shee as gyn aash aym.
Nish t’ou shooyl y bayr gyn shilley erbee.
Cre ta mish agh scaa, gyn bree? - s’mooar y feysht aym.

As o my ghraih, y chree 's y stoyr aym.
O my ghraih as y ghraih aym o.

Bobby Bob

Niart dy graih ta cur er
graih jeh niart dy lheie ersooyl


Scruit ayns Baarle son laa Andreays liorish Alastair McIntosh as clouit ayns The Herald, Glaschu, 30-11-98


Focklyn neu-chadjin
kied er ny reih - first chosen, martyrys - martyrdom, salteer - saltire (diagonal cross on a shield), ard-chummaghtagh - influential, sushtallaghey - evangalize, custhit - beaten, feayn-skeeal - myth, RC - BC, ruegagh - invading, tostyl - pageant, eillee - of armour, shaghrane - tramp, raghlid - violence, talleydys - mutiny, feraghtys - manliness, gloo-pharteeaght - solidarity, deynlagh - democratic, senophobagh - xenophobic.

Mannagh row shin agh jeeaghyn er y Vible son nyn vys, cha beagh ny Albinee abyl dy eddyn peiagh erbee smoo dree son cowraghey spyrryd nyn ashoon.

V’eh ny ostyl kied er ny reih, ren eh ginsh da Yeesey mychione y scollag lesh y chirbyl mooadaghey, hug eh lesh stiagh keayrtee Greagagh, as shen bunnys ooilley t’ayn.

Cha nel veg ayn mychione e vartyrys er crosh as shen goll er cowraghey ny lurg sy salteer. Dy eddyn magh lheid yn stoo shen t’eh orrin jeeaghyn er teks apocryphoil, va caillt, veih’n nah cheead, as shen Ny Jannooyn Noo Andreays.

Va’n screeudeyrys shoh, ard-chummaghtagh ayns bleeantyn toshee yn agglish, er nakin son y traa s’jerree sy nuyoo keead. Ny yei shen, ta foast ayrnyn beggey ry-gheddyn son ollooyn gollrish yn Olloo Dennis Ronald MacDonald ren aayannoo y chur ry-cheilley er y gherrid, va clouit liorish Sheshaght Lettyraght y Vible.

Ta bun ny Jannooyn shoh dy jagh Andreays, lurg va Yeesey er ny crossey, Achaea y hushtallaghey choud’s hie Matthias lesh Myrmidonia - "ardvalley ny canniblee”.

Chum ny Myrmidonianee Matthias, ghilb ersooyl ad ny sooillyn echey, as hug ad ayns prysoon eh e chorp y roauyraghey. Agh haink Andreays as hug eh yn credjue da ny mooidjeenyn, as eisht ersooyl lesh son troailtys chrauee sushtallagh mooar.

Myr shoh v’eh roshtyn Patras as lught-thie Aegeates, yn lhiass-consyl Raueagh. Sy toshiaght ta Stratocles, braar da’n lhiass-consyl, ceaghlit da’n chredjue noa. Agh yn red va cur deinys smoo er, shen y traa va’ ven echey ceaghlit neeshtagh. Ny smeissey na shen v’ee reih bea gyn keintys gobbal yn dooinney garroo eck tra v’eh prowal shen y yannoo.

Myr shen va Andreays cummit fo sarey Aegeates er y fa “dy row ee goaill boggey assyd as dty Yee". Va Andreays custhit as kianlt sheeynt da crosh, yn angaaish atchimagh y liuraghey.

Va Andreays kianlt dy dowin rish feaysley Nalbin veih ny Sostynee tra haink rish salteer flaunyssagh roish ny Pictee roish Caggey Athelstaneford sy hoghtoo keead. Hug shoh niart mooar da cur Andreays ayns ynnyd jeh bun-scansh da enney ashoonagh ny Albinee ec y traa shen.

Yn red ren haghyr va shen dy row ny chiarnyn Anglo-Normanagh veih Sostyn geearree feayn-skeeal bunneydagh son cur niart da ny yearreeyn coloinagh. Ayns 1135 reagh Geoffrey of Monmouth y chooish. Dooyrt eh dy ren ey chyndaa shenn Shennaghys Reeghyn Bretyn Vooar v’ayns Bretnish, va currit da liorish Ard-jaghin Aah Yn Ollee. Va shoh caillt dy caaoil ny yei shen.

Ayns Enney Ashoon ny hAlbey screeu Illiam Ferguson "Foddey lurg my ren shennaghee Sostyn cur nyn gooyl shennaghys Geoffrey, va’n bun-smooinaght echey foast bio: ren ny Sostynee credjal dy row cairys dooie ocsyn ny Ellanyn Goaldagh y reill."
Ren Geoffrey lhiasaghey shenn ‘eayn-skeeal va ginsh jeh traa lurg huitt Troy, va Brutus er eaysley ny Trojanee veih bondiaght ny Greagee. Trooid baggyrtys currit er Ree ny Greagee, chosn eh lhing son scapail as ‘neen y Ree, Ignoge, son y ven echey.

Hiaull ersooyl ny Trojanee as Ignoge, va dobberan, dys cheer giallit va ry-gheddyn ”cheu hoal jeh’n voayl hie yn ghrian ny lhie, shaghey reamyn Gaul ... Troy elley [assjee] vees kynney dy reeghyn er nyn ruggyr ass dty chloan as bee kiarkyl y clane theihll fo nyn smaght” coardail rish fadeyraght hug ben-jee da Brutus.

Ren Brutus toshiaght mie jeh troggal Impiraght er nagh jean rieau yn ghrian goll dy lhie, as eshyn soiaghey er’n Africa as y Rank. Eisht, haink eh gys Totnes sy nah cheead jeig RC, as t’eh genmyssey “Bretyn” veih’n ennym echey hene.

Va’n trass mac Ignoge, Albanactus, cur yn ennym echey da "Albanee" - Nalbin. Va Pictee as Albinee soilshit myr ‘Juanyn haink noal’ as myr shen va niart currit da credjal ard-chiarnys ny Sostynee as va yearreeyn ny Sostynee dy reill harrish ny Ellanyn Goaldee jeant leighoil.

Tra ren Edard ruegagh ayns 1296 va enney ny h-Albinee currit da feayn-skeeal bunneydagh da hene veagh ny stroshey na shen v’ec Brutus. Ayns 1320 va’n Fogrey Arbroath currit magh shirrey cooney paabagh.

Ren shoh feeraghey yn feayn-skeeal Gaelgagh jeh beayn-chultoor ny Erinee as Albinee myr bun-chlagh jeh enney ashoonagh seyr ny h-Albinee.

Ta shenn skeeal ayn ginsh dy row Fenius y Scythian yn chied Albinagh as yn fuill echey cheet veih Adaue as Eva trooid Noah. Ren eh sauail y Ghaelg, “chengey y theay” as chengey Garey Eden, veih’n Toor Babel.

Er y raad gys Nerin, hannee Fenius syn Eajipt raad va’n mac echey, Nel, poosey Scota, neen yn Pharaoh. Va skeeal ayn dy dooar yn ayr ecksh baase sy Cheayn Ruy tra v’eh geiyrt er ny Israelitee. Foddee dy nee shoh ren geddyn rey rish feme son kied ayroil son y phoosey.

Hiaull Scota "skibbylt" my heear as hug ee yn ennym eck da Alba (Scotland). Rere rish shen, va moir feayn-skeealagh Nalbin ny ben ghorrym Affrickagh. Ta fys currit dhyt neesht dy row Scota cummal seose aghtyn feminagh goaill stiagh dagh kynney as rheynney magh thalloo dy corrym eddyr boght as berchagh. Ren ee hene sauail Moses veih ny shuinyn mooarey - as veih shen hie Moses shelg son y cheer giallit.

Lurg va’n feayn-skeeal Scythian goll er insh ayns yn Fogrey Arbroath t’eh scruit dy row “ard dooghys as toilchinys” currit da ny Albinee er y fa dy ren Chreest “geamagh orroo .... as adsyn mastey ny fir toshee ren cheet gys E chredjue casherick. Ren Chreest shoh trooid “Noo Andreays y Noo smoo meein” - quoi erbee elley?

T’eh jeeaghyn dy daink yn smooinaght veih lhieggan Greagagh jeh ny Jannooyn raad v’eh scruit dy ren Andreays skeaylley yn credjue da ny Scythianee as cleinnyn elley veih’n Cheayn Doo. Myr shoh ta ny Rooshee coontey ad hene mastey ny fir toshee ren cheet gys y chredjue, as ad rheynney patroonys Andreays.

Va’n Paab jeant magh lesh yn Fogrey Arbroath. Ny smoo as ny smoo va scansh politickagh Andreays leeideil dys cooishyn caggee ny smoo na cooishyn meein.

Ayns ard-skeeal y wheigoo keead jeig va scruit liorish Harry Doal, ayns aght kiart gollrish y ‘World Cup’ ny laghyn shoh, ren moidyn Moirrey ashlishagh etchal yn salteer er eddin Illiam Wallace. Ayns e lioar feer vie liorish Michael Turnbull, Noo Andreays, t’eh soilshit dy ren yn cumraagys eddyr caggey as Andreays cheet gy kione ec tostyl quaagh ayns Lunnin ayns ard-eailley Ree Jamys ayns 1603 son cummal seose Unnaneys ny Crooinyn. Ayns shoh va Noo Andreays as Noo Shorys soilshit magh lesh nyn laueyn kianlt ry cheilley as yn jees ceau eaddee eillee braew jesh.

Ta shoh soilshit dy ve breag vooar tra ta shin aayeeaghyn ec ny Jannooyn bunneydagh va ry-gheddyn dy aashagh ec yn chenn agglish veih traa Augustine. T’ad shoh jeeaghyn dooin Andreays coamrit gollrish “shenn shaghrane boghtey” as shoh cooney lhien toiggal y fa t’eh soilshit ayns jallooyn casherick lesh fasaag liauyr, folt keoie as lhieen eeastee echey. Ny smoo na shoh ta shin gynsaghey dy ren Andreays loayrt dy lajer noi raghlid. Va shoh cur er Stratocles - as bun yn ennym echey "moylley-caggee" - dy shirrey kied veih Caesar dy aagail yn cheshaght chaggee.

Tra v’a ny Rauee goaill Andreays ren nane jeu talleydys gra rish e chumraagyn “Vlebeeyn, nagh vod shiu fakin yn sorch dy ghooinney t’ayn. Cha nel cliwe ayns y laue echey ny greie caggee elley, agh ta niart mooar cheet veih ny laueyn echey." Tra va baase cheet er ren Maximilla cur paag da laue y Noo. Hug Andreays booise jee gra: "Ta fys mie aym dy vel ny smoo niart ayd na t’oc ta prowal dy chur oo fo smaght."

Ta bun yn ennym Andreays “feraghtys” ny “creeaght” agh ta Andreays ayns ny Aghtyn as Scriptyryn freayll seose aghtyn bea nagh vel corrym rish cooishyn caggee as feroil. V’eh shirrey er neuchialgys, skeealeraght, rheynn, gloo-pharteeaght, smooinaght ashlishagh as, trooid Creest nyn Jiarn, yn graih feayslee jeh mraane as adsyn fo smaght.

Shoh creeaght ta ny s’diuney as ny stroshey na raghlid; niart dy graih ta cur er graih jeh niart dy lheie ersooyl as ta cummal seose niart firrinagh dy ve son shirveish.

Dy leah bee Salteer Andreays ry-akin erskyn yn chied ard-whaiyl deynlagh va rieau ayns Nalbin. Bee shoh cur ayns ynnyd Brutus lhieggan senophobagh jeh ‘Braveheart’? Cha bee my vees yn spyrryd seyr jeh ashoonys cheet rish.

currit ayns Gaelg liorish

Phil Gawne


Gwyr y Gogledd
Deiney ny Twoaie

Dy beign gra ny h-enmyn buill 'Penarth, Pen-y-fan, Pen-y-gaer' as 'Carnarvon' rhyt cha beagh yindys ort dy 'eddyn mgh dy re enmyn Bretnish t'ad. Dy beign gra ny h-enmyn 'Penrith', 'Pen-y-ghent', 'Penicuik' as 'Carlisle' rhyt veagh fys ayd dy re enmyn buill ayns Sostyn t'ad, agh lurg fakin ny h-enmyn Bretnish shen, nagh vel ad jeeaghyn beggan cosoyllaght? Cha nel ad jeeaghyn Sostnagh er chor erbee. Ta ny henmyn shen feer shenn, as t'ad ayns çhengey ta mee goll dy enmys 'Britonic.' Veagh Bretnish ny ennym kiart dy liooar agh ta shen yn çhengey ta goll er loayrt sy çheer shen jiu, as ta mee çheet er yn shennayr eck va goll er loayrt fud ny h-ellan.

Ayns ny h-Eashyn Dorraghey va ymmoddee reeriaghtyn beggey ayn, as adsyn ooilley caggey noi y cheilley. Agh ta ny h-enmyn buill shoh cur ayns nyn gooinnaghtyn dy row Bretnee, ny cummaltee yn Ellan Vretin dy bare lhiat, baghey ayns ny ardjyn ta enmyssit jiu myr Cumbria, Strathclyde, Galloway as eer Yorkshire. Derrey haink ny Normanee va reeriaght enmyssit Strathclyde va fo stiurys Bretnee Hostyn Twoaie. Va Dumbarton yn ard-valley oc. She 'Alclud' va'n ennym Bretnish er, as ta Dumbarton çheet veih'n Ghaelg Albinagh son Dhoon ny Bretnee. Ta ram enmyn buill Britonic foast ry-akin er caslys-çheerey erbee jeh'n ard shoh.

Shoh kuse jeu as ny keeayllyn oc:

Penrith - Pen rhudd (Focklit magh 'penreeth') shen dy ghra kione (Cumbria) ruy. Va'n fockle 'pen' (kione) çheet er cronk. Foddee dy vel eh çheet veih pen rhyd (kione aah) cha nel sleih shickyr.

Penicuik - Pen y Gog. Ta 'Cog' çheet er cooag, myrshen t'eh 'Kione (Faggys da Edinburgh) y chooag.'

Penpont - Penpont! Ta shen aashagh da Bretnagh dy hoiggal jiu, as (Faggys da Dumfries) t'eh çheet er 'kionedroghad.'

Ta 'Pendle Hill' ayns Lancashire ny ennym aitt, son ec y toshiaght v'eh jus 'Pen', 'kione, cronk' ayns Bretnish. Eisht, hug ny Sostnee 'hill' er, Penhill, haink dy ve Pendle, as nish ta sleih cur 'hill' ny lurg reeshtagh, as dy firrinagh tra t'ad gra 'Pendle Hill' t'ad gra 'Cronk cronk cronk.'

Pawl ap Rhosier

Yn Raad gys Noo Brendan


Focklyn neu-chadjin
cagh - everyone, curragh - coracle, liare - leather, smarrey olley - wool grease (lanolin), jargaght - possibility, lhieggan - version, straih - orchestral suite, ellanragh - archipelago, jiolganyn leaghyr - lizard, balcane - balcony, dowaney - daybreak, volcaan - volcano, baljaght - municipality, soolagh annane - pineapple juice, feayn-skeeal - myth.

Dooyrt Oscar Wilde, "Hooar niart sleih magh America roish Christopher Columbus, agh chum cagh elley nyn jengaghyn my-e-kione."

Er-lesh niart sleih dy ren Noo Brendan shiaulley gys America smoo na nuy keead bleeaney roish y traa va Columbus ruggit. Ren Noo Brendan shiaulley gys shen voish Nerin. Tra va mee my studeyr ec Olloo-Scoill Bradford ayns Sostyn, ren mee lhaih lioar liorish Tim Severin. Hug eh yn ennym "Yn Marrinys Brendan" er y lioar shen.

Ren Severin as fer keirdey ny jees troggal curragh ayns Nerin. Va'n churragh shen troggit jeh fuygh, liare as smarrey olley. Ren Severin as ny skimmeeyn echey shiaulley y churragh voish Nerin gys America ayns daa hourey. Hie ad rish Nalbin, Eeslynn as y keayn rioeeagh jeh Greenlyn. Tra ren Severin y baatey liare as hug eh eab er shiaulley ayn gys America, baillish soilshaghey dy vel jargaght ayn dy shiaulley lheid y baatey gys shen. Haink eh lesh.

Ren Shaun Davey screeu e "Straih Vrendan" lurg v'eh er lhaih y lioar liorish Tim Severin. Ren Davey screeu kiaull yindyssagh. Ta Colin Jerry cloie lhieggan jeh nane jeh ny carryn veih'n "Straih Vrendan" er y phiob uillinagh feer vie dy jarroo.

Ansherbee, ta fys ain cre'n aght ren Noo Brendan shiaulley gys America. Cre'n raad haink eh er-ash voish shen? Dooyrt skeeal ennagh dy daink eh er-ash trooid ny Hellanyn Canaaragh.

Ta shiaght ard ellanyn ayns ny Hellanyn Canaaragh, as ta shey ellanyn veggey, neesht. T'ad gra La Palma rish yn ellan heear hwoaie jeh'n ellanragh Canaaragh. Ta shenn skeeal ayns ny Hellanyn Canaaragh dy vel hoghtoo ellan vooar ayn. Ta'n ellan shoh 'sy cheayn cheu heear hwoaie jeh La Palma. T'ad gra dy vel y hoghtoo ellan cheet rish dy neuchinjagh. Ta dooinney er nyannoo cochaslys sollys jeh'n hoghtoo ellan 'sy vlein nuy keead jeig queig as kiare-feed. T'ad gra San Borondon rish yn ellan shen. Ta San Borondon Spaainish son Noo Brendan. Va mee currit ayns cooinaght jeh skeealyn cosoylagh rish mychione ellanyn feayn-skeeallagh da Mannin as Nerin.

Ta nane jeh ny skeealyn mychione y Shiaulley Noo Brendan bentyn rish ellan sheeoil enmysit Pargys ny Hushagyn. Foddee dy row yn ellan shen er y twoaie. Ny yeih shen, va nane jeh ny skeealyn mychoine San Borondon bentyn rish spooilleyder marrey Spaainagh ennagh. Dooyrt eh dy jagh eh gys San Borondon, as va'n ellan shen lane dy ushagyn. Row yn ellan shen Pargys ny Hushagyn raad va Noo Brendan er ngholl?

Va mee ayns La Palma daa vlein er-dy-henney, as hie mee er-ash gys shen ayns Jerrey Fouyir. Hie mee gys shen ayns etlan. Tra va'n etlan tayrn er-gerrey da La Palma, honnick mee bodjal doo mooar cheu heear hwoaie jeh'n ellan shen. Row yn bodjal shen erskyn yn ellan feayn-skeeallagh San Borondon? Cha's ayms.

Tra va mee ayns La Palma, hannee mee ayns thie goaldee feer vie. V'eh er y cheer. Cheayll mee caaigyn 'syn ard shen, as va ram jiolganyn leaghyr ayn. Ta La Palma ellan ardghooagh son ny balcaneyn er ny thieyn tradishoonagh, as va balcane ec gagh shamyr lhiabbagh 'sy thie goaldee. Va reayrt mie jeh ard-valley yn ellan voish my valcane. T'ad gra Santa Cruz rish yn ard-valley.

Tra va'n laa ny vairagh dowaney, hoie mee er my valcane. Ta niart sleih goll gys Tenerife son ny laghyn seyrey oc, as ta volcaan feer vooar er yn ellan shen. T'ad gra Teide rish, as t'eh volcaan ny cadley. Va reayrt braew jeh Teide tra va mee goaill soylley jeh irree ny greiney.

Va ny barrooseyn goll shaghey er y raad faggys da'n thie goaldee. Cha jagh ny barrooseyn er y raad shen daa vlein er-dy-henney er-yn-oyr dy row y raad gys y valjaght sniessey, Breña Alta, doont kyndagh rish obbraghyn ec y traa shen. Ansherbee, er my chied voghrey jeh ny laghyn seyrey shoh er La Palma, tra va mee er n’ee my vrishey troshey, hooill mee sheese y lhargagh gys y raad. Hie mee ayns barroose gys y valley vooar elley jeh La Palma. T'ad gra Los Llanos rish. Tra va shin cheet gys Los Llanos, hie y varroose shaghey balley beg enmysit Celta. Ta Celta y fockle Spaainish son Celtiagh. Vel yn ennym shoh cheet er Noo Brendan?

Hie mee ayns barroose elley voish shen gys Tazacorte. Ta Tazacorte balley beg eddyr Los Llanos as y slyst sheear jeh'n ellan. Va mee er y raad gys San Borondon, myr t'ad gra rish Noo Brendan! Ta San Borondon balley beg cheerey faggys da Tazacorte, as hooill mee gys shen ayns queig minnidyn. Honnick mee dy vel San Borondon foddey sloo na Tazacorte. Ta ooilley yn thalloo syn ard shen fo garaghyn biljyn bananey. Cha nel agh daeed ny jeih thieyn as daeed ayns San Borondon, as ta'n chooid smoo jeh ny thieyn mastey ny garaghyn biljyn bananey. Ta shiartanse dy chrouwyn ny bananeyn croghey erskyn y pheamad, agh cha row ny messyn appee.

Va San Borondon balley beg feer chiune, er-lhimmey jeh'n traaght goll shaghey gys ynnyd seyrey er y clyst ny s'odjey er y cheu yiass. Yiarragh feallagh ennagh dy vel eh balley beg joanagh, myr yiarragh ad mychione baljyn beg cheerey ayns America Ladjynagh. Ansherbee, hie mee gys thie oast, as t'ad gra Bar San Borondon rish. Chionnee mee glonney soolagh annane. Cha row y thie oast shen agh feer veg. Hoie mee cheu mooie jeh'n thie oast.

Va mee ayns San Borondon, va glonney roym as va daeed gollan mooar ellanagh getlagh er ard. Va laa feer vie ayn!

Tra va mee er ngholl er-ash gys Tazacorte, yeeagh mee ec troggal noa ec oirr ny balley beg. Ta'n valjaght troggal poyll faarkee da'n sleih ayns shen, gollrooin hene ayns Purt ny Hinshey!

Allen Moore

Çhellinsh ayns Çhengaghyn Celtiagh
(Telecommunications in Celtic Languages)


Bentyn rish cooishyn radio, ta sorçh dy hirveish-radio ry gheddyn nish ayns gagh çhengey Cheltiagh - Bretnish, Yernish, Gaelg Albinagh, Britaanish, Gaelg as Cornish, dy screeu magh ad ayns oardagh ny traaghyn-radio ta ry gheddyn ayns ny çhengaghyn shen.

Myr veagh oo smooinaghtyn, she Bretnish y leeideilagh ayns shoh lesh BBC Radio Cymru. Eisht, Raidio na Gaeltachta ayns Nerin as Radio na nGael ayns Nalbin. Son shickyrys, she ammyryn er lheh Radio Cymru as Raidio na Gaeltachta. Agh s'doillee gra, foddee, dy nee ammyr er lheh Radio na nGael, ammyr ta currit da'n Ghaelg Albinagh dy kiart.

Ta Gaeil Albinagh gaccan nagh vel y stashoon creeley Gàidhlig dy liooar. As ta boirey er ve ayn bentyn rish menkidyn-radio. Dy jarroo, va'n çhirveish-radio ayns Gaelg Albinagh ny share paart dy vleeantyn er dyhenney tra va sleih feiy Nalbin abyl dy eaishtagh rish claareyn sy çhengey. Agh eisht ren deiney creeney yn BBC cruinnaghey stiagh y çhirveish er ny buill v'ad coontey dy ve cooie da'n çhengey (ny h-Ellanyn), lhiggey harrish y sleih as Gaelg Albinagh oc ayns Glaschu as ard-valjyn elley. Er lhiam dy vel reddyn er haraghey er y gherrid.

Sy Vritaan, v'eh slane agglagh nagh row agh feer veggan dy hraa currit da'nçhengey. T'eh ny share nish, ga nagh vod oo gra dy vel reddyn goll dy mie.

Ayns Mannin, bee fys eu er y stayd jeh'n Ghaelg ayns Radio Vannin. S'mie yn red eh dy vel Tinvaal er chur geill oikoil dy vel Radio Vannin ny hirveish theayagh. Agh cha nodmayd ve jeant booiagh dy vel sharvaant theayagh ny stiureyder jeh'n stashoon: cha nod lheid y pheiagh ve seyr veih smaght y reiltys. As veagh eh foaysagh dy beagh tooilley politickeyryn smooinaghtyn mychione Mannin myr ashoon as Radio Vannin myr y stashoon-radio ashoonagh. Bentyn rish y Ghaelg hene, ta shin ayns feme jeh tooilley sleih oddys livrey claareyn Gaelgagh ny paart-Ghaelgagh vees tayrn sleih noa gys y çhengey.

Sy Chorn, ta BBC Radio Cornwall creeley yn naight ayns Cornish dy reiltagh. My ta coarys far-rollageagh (satellite system) Sky ayd, ta RadioCymru er 904, Raidio na Gaeltachta er 916 as Radio na nGael er 920. Ayns gagh çheer, ta'n eddyr-voggyl çheet dy ve ny smoo scanshoil da ny çhengaghyn.

Bentyn rish y çhellveeish, reeshtagh she ny Bretnee ta leeideil lesh S4C. Eisht, ta TG4 ec ny Yernee. Er aght ennagh, ta cooishyn-çhellveeish ayns Gaelg Albinagh er ngoll ergooyl er y gherrid lesh claare ny ghaa goll er coayl. Agh ta reiltys y Reeriaght Unnaneyssit er chur bree da slattys noa son çhellinsh. Bee yn slattys shoh cur er bun shirveishyn er lheh son Gaelg Albinagh as t'eh jeeaghyn dy bee ammyr er lheh ayn son y çhengey. Cha s'ocdy kiart foast cre woish hig yn argid, agh t'ad jerkal dy bee shoh ry gheddyn.

Ta ammyr-çhellveeish ec ny Britaanee, enmyssit TV Breizh, ga nagh vel Britaanish ass towse ry chlashtyn veih. Ayns cooishyn-çhellveeish ny Celtiee, ta daa Hinderella ayn: Gaelg as Cornish. Tra v'ad cur TG4 er bun, va ny Yernee gra dy beagh sym oc er beggan dy Ghaelg ayns claareyn ennagh oc (foddee). Agh va'd currit dy bollagh da'n chaggey dy chur y stashoon fo raad sy çheer oc hene. Foddee dy bee cooney ry gheddyn veih Nalbin. Agh, myr dy kinjagh, share jannoo reddyn dooin hene, my oddys mayd.

Brian Stowell


Fockleyn Co-heeanagh


Va mee g'eashtagh rish BBC R4 kuse dy laaghyn er dy henney (shen my chliaghtey nish as reesht, dyn nearey erbee) as va claare symmoil ry-chlashtyn bentyn rish "homophones" (fockleyn ta sheeanit magh syn un aght agh bun slane anchaslys oc). Ta ram jiu ry-gheddyn ayns dagh tchengey as s'goan t'ad cur boirrey dooin. Cha nel eh croaghey dy bollaght er y ghlare hene edyr, agh yn yn fo-ghlare neesht.

Myr sambleyr, ta "farther" as "father" focklit magh syn un aght ec ram Sostynee agh cha nel ad yn un red da ny Albinee as ram sleih elley.

Ta troor dy vun eddyr "bow" as "bough" sy Vaarle sy laaghyn t'ayn jiu as cha nel agh keayrtyn ta mee-hickyrys ayn. Rish ymmydee bleintyn, smooinee yn chooid smoo dy leih (as mish ny mastoc) dy row shin cur enney ey y vun kiart kyndagh rish earish y chooish ta
goll er agh cha nee. Ta studeyrys dowin er ve jeant (as ny brie jeem er yn aght v'eh jeant) as ta'n inch ain goll trooid dagh bun jeh yn ockle derrey vees yn fer kiart ain.

Agh, dooyrt yn ven ren studeyrys er y chooish shoh, ga nagh vel shin er nyn moirrey bentyn rish fockleyn co-heeanagh (fockle crooit aym pene kiart nish son "homophone" - foddee dy vel fer elley kiart Gaelghagh ry-gheddyn) cha mie lhien focklyn as yn bun cheddin oc. Myr shen, tra vees daa ockle ayn as yn bun cheddin agh dy bunneydagh, t'eh nyn gliaghtey jannoo ymmyd jiu ayns aght beggan anchaslys. Hug Archibald Cregeen baght er shoh tra v'eh screeu yn Fockleyr Gaelg-Baarle. Screeu eh red ennagh gollrish "Rarely do two words in the Manx language have exactly the same meaning."

Markys y Kermitt


Roshtyn Randolph


Cha nel eh cur yindys orrym nagh row Creest Yeesey, nyn Jiarn, coontey monney jeh goair. Scarr eh ny kirree voish ny goair as hoie eh ny goair er e laue-chiare, as dooyrt eh roo, “Immee-jee voym, chloan churstey gys yn aile dy bragh farraghtyn, kiarit son y drogh spyrryd as e ainleyn.”

Myrgeddin, ayns y skeealmychione yn vac stroialtagh ta’n mac shinney gra dy trooagh rish e ayr, “T’ou er varroo er e hon y leiy beiyht” agh “cha dug oo dou rieau wheesh mannan!” Eer ta David ayns ny Psalmyn geamagh lesh feoh, “Vel oo smooinaghtyn dy niu-ym fuill goair?”

Ansherbee, dyn y wooise da’n Vible, ta goair goll er freayll er y ghowaltys ain. Cre’n aght oddys shoh ve? Casley rish yn taumeyder (saumeyder), cha naillhien iu fuill goair, er chor erbee, agh saillhien iu bainney goair dagh laa, as ta bainney goair goll er ny giu ain rish shiaght blein as feed.

Er my hon hene cha mie lhiam goair, agh shynney lesh ben y thie goair. Myr shen, y vee shoh chaie, ren shin goair noa y chionnaghey, as eshyn bock ghoayr, mysh shey mee dy eash, enmyssit Randolph. Hug shin Randolph ayns magher, marish goayr elley, enmyssit Seamus, ta bock ghoayr feer vooar as breeoil keintyssagh agglagh. Lurg kiare oor dy ghrogh ymmyd homocheintagh, chossyn Randolph ersooyl. Dy leah va’n naboo ain dy nyn jelvaney as dooyrt ee dy row goayr veg ayns e garey. She egin (compulsive) ghareydagh v’ayn. Va mee hene, dyn y ven ta feer graihagh er goair, eignit dy gholl as phrowal eh y hayrtyn. Ren mee eh y hayrtyn lesh lane tooilleil. Fy yerrey, lesh greim ruggyr (rugby), ghlack mee nane jeh e lurgaghyn cooyl as v’eh goit.

Y keayrt shoh, ren mee kiangley eh ny lomarcan lesh tead. Dyn y wooise da shoh, y laa er giyn, ren y brout scapail reeshtagh! Y traa shoh hie eh lesh shilley er ny goair woirryn. Y derrey cheu jeh faal streng va ny kiare goair woirryn as y jeh elley va Randolph, sooilleraghey er y cheilley. Myr shen ren mee eh y hayrtyn dy aashagh.

Ny yei shen as ooilley, t’eh er n’eeckson e chooid as ta ooilley nish er ny lieh da er y fa dy vel eh er n’yannoo y currym echey as nish ta daa ghoayr woirryn trome.

Ta ooilley jeant bwooiagh .....................................derrey y nah cheayrt!

Graham Naylor


Bardaght! Bardaght! Bardaght! Bardaght!


Shoh fogrey da dy chooilley vard Gaelgagh! Ta mee gaarlaghey lioar jeh bardaght ny Gaeil Vanninagh. By vie lhiam covestey y yannoo jeh stoo screeut ec ram screeuderyn anchasley; stoo bunneydagh, ny çhyndaaysyn jeh bardaght ayns çhengaghyn elley. Arraneyn, daneyn, raaghyn-dorraghey, dy chooilley red. (Choud’s t’eh ayns Gaelg!) Cha bee yn lioar shoh jeant mannagh vel sleih screeu er-y-son myr shen fow yn pabyr as yn penn ayd as GOW TOSHIAGHT ER SCREEU!

Sy çhenn-earish, ayns ny laghyn t’er noll shaghey, va Mannin ny laare vardaght as lettyraght, nish t’eh ny laare roaryn-bree as turrysagh. Ta’n niart ayd myr Gaelgeyr dy chaghlaa shoh, myr shen cur yn stoo ayd hyms er pabyr ny gys my phost-l.

Screeu rish:
Yn Donnag [email protected]
Balley Keeill Yude
Mannin
IM7 2EW

Pawl ap Rhosier

Cooish veih’n Eddyr Voggyl

FEYSHT
Vod peiagh erbee cur freggyrt da feysht ta boirrey mee mychione reih yn fockle kiart? Cre vel yn anchaslys eddyr ny daa 'ockle "sym" as "anaase" as cre voish ta yn nah 'ockle cheet. Cha dod mee feddyn yn fockle shoh ayns fockleyr erbee. Gura mie eu rolaue.

Juan Kodhere.

FREGGYRTYN
Cha nel mish hene rieau jannoo ymmyd jeh'n ockle "anaase": ta mee jannoo ymmyd jeh "sym"

Myr sampleyr:

Ta mee cur sym er y chooish shen - I am interested in that matter
Ta shen symmoil - That's interesting
Vel sym ayd er y Ghaelg - Are you interested in Manx?

Shoh slane anchaslys rish yn 'ockle "use" (focklit magh ooss) ta bentyn rish argid:

T'eh cosney use er yn argid echey 'sy vank - He earns interest on his money in the bank.
Er lhiam dy vel shen yn un ockle ta ry-gheddyn sy Vaarle "usery".

Ta "sym" ry-gheddyn ayns aght elley ayns fockleyr Chregeen as ta shen goit dy jeeragh ass y Vaarle son "sum". Cha nel eh bentyn rish yn 'ockle elley er coar erbee.

Markys y Kermitt

Ny smoo na daeed blein er dy henney, ghow shin ny focklyn 'sym' ('interest') as 'symoil' ('interesting') voish Yernish. Neayr's shen, ghow Robert Thomson ny focklyn 'anaase' ('interest') as 'anaasagh' ('interesting') voish Gaelg Albinagh er y fa dy row eh boirit dy row 'sym' ayns Gaelg cheet er 'sum' ayns Baarle.

Ta'n daa ockle ry chlashtyn veih Gaelgeyryn nish.

Brian Stowell

Sansheraght Leshtallagh

Voish foddeeaght son reddyn t'ersooyl as caillit
Foddee son dy bragh, ta'n corraa mooar çheet
Ta'n aile t'ayns y volg cur aile ayns y chree
As ta'n aile shen t'ayns y chree jannoo aile ayns y chione
As she fys as yindys ta'n aile feer as shickyr
Son ta'n aile kiune sheeoil lostey cheh rish foddey
As ta aile meeley jannoo braih smiljey
As yn aile ayns y chione t'eh cur fer er y chassan rish eunys.


Ta ny fraueyn goll dowin as foddey stiagh ayns cooinaght y theay
Nee dagh duillag jeh fys mooar gaase myr billey casherick
Hig ymmodee banganyn as eisht tooilley duillagyn
Gagh duillag lane dy ocklyn t'ee bentyn nyn jengey
T’eh çheet voish y snaie cheddin as cloagey mac lir
Dagh sannish t'eh çheet gollrish eam mooar y cheayn
Coraaghyn y theay gollrish corraa Jee
Corree yn irrinys ta jannoo yn arrane niartal
Eam er yn er caillit as hig y stroialtagh thie reesht.


Adsyn jeh ard ynsagh t'ad geaishtagh rish sannishyn ny moaney
Ta ginsh jeh traaghyn caillt as cur bea dauesyn reesht
T'ad chymney y shenn fys oc da nyn gloan
T’ad shirrey er focklyn as red ennagh noa dy ghra
Daunsin lesh focklyn jannoo ad ayns arrane
Baanreydee ad ooilley agh kiune, sheeoil, feer as shickyr
Bannaghtyn orroo dy bee seihll gyn jerrey oc ayns nyn n'yannooyn
As cur y shenn fys ayns dy chooilley chree, chione as çhengey ec yn aegid.


Ta aile y volg jannoo coo braew
Ta aile y chree jannoo dooiney dooie
Agh ta aile sy chione tayrn oo gys niau
Lesh aile ayns y chione foddee ard chreenaght ve chyndaait gys noo.


Colin White


#