DHOORAGHT


Earroo 30 Yn Cheshaght Ghailckagh Jerrey Souree 2003
Chellvane: 834844 Post L: [email protected] Screeu rish: Thie Vaddrell, Cregneash


Cha sym noadyr cre’n sorch dy fritlag vees Dhooraght ‘sy choip shoh agh s’treisht lhiam dy bee eh feeu. Ta stoo dy liooar er ve currit stiagh dou agh cha nel traa er ve aym dy yeeaghyn er as kiartaghey ooilley!

Phillie OKF

Jeih ny Feed?


Kuse dy hiaghtainyn yn er dy henney, d'eaisht mee rish claare feer hymoil er BBC Radio 4. V'eh mychione aghtyn coontee as yn kiangley eddyr aght-coontee as cultoor. Ta mooinjer ayns ny h'ellanyn hiar as ta'd jannoo ymmyd jeh'n nyn gorp dy yannoo coontey. Ta fockle er-lheh rish dagh earroo rish smoo na daa cheead! Ayns ny cheeraghyn shoh, ta shin cliaghtit rish yn argid "sterling" as, er y chooid smoo dy leih, ta nym earrooyn cheet dy ve fockleyn dyn enney kiart main lurg kuse dy cheead.

Syn Idaal, t'ad cliaghtit rish coontey ayns millioonyn as t'ad cur enney er y towse shen nagh vel shingyn cliaghtit rish. Er y laue elley, ta mooinjeryn ayn bunnys dyn aght coontee erbee as ta red erbee erskyn queig ny shey coontit myr "niart".

Mish hene, myr my yesheder, ta mee slane cliaghtit rish cur towse er sloo ny un veilloo ordaag as ta'n earroo as yn towse shen ayns my cheayll dy dooghysagh. Tra t'eh orrym jannoo coontey ny h'Oarpey, ta mee chyndaa yn red ayns my cheayll (ta 0.001" cummey rish 0.025mm as ta 0.1mm cummey rish 0.004") as foddym cur enney er y towse. Cur-jee cooinaght er yn nhee nagh nee yn un red eh, coontey earrooyn as cur enney er towse: Foddym resooney magh blein-holish myr ordaagyn agh cha noddym cur enney er y towse shen er chor erbee! Cha nel eh agh earroo dooys.

Fodmayd cur enney er ardjid dy wheig cheead treie agh adsyn ta g'etlagh ayns etlanyn cliaghtit rish cur towse er thousaneyn dy hreie as t'ad toiggal ny ardyn shen ayns nyn geayll.

Tra va'n argid er ny hyndaa veih daa cheead phing as daaed sy phunt gys keead sy phunt, varam sleih er nyn meshtey: cha row yn aght noa smoo aashagh er nyn son er yn oyr nagh row doallid erbee syn aght ynsit oc hannah.

Ta kuse dy leih smooinaghtyn dy vel red ennagh er-lheh mychione yn earroo jeih. Cha nel. Ta 3.1412 ny earroo er-lheh. Ta 2.718 ny earroo er-lheh. Ta jeih goit magh ass yn aer.

My ta shin g'eearree nyn baitchyn dy ve aghtyl as seyr-smooinaght ayns maddaght, lhisagh dooin
g'ynsaghey daue dy scapail veih jeih: Ta co-earrooderyn soit er bun jees, bun hoght, bun shey-jeig as y lhied. Ta'n Ghaelg soit er bun feed.

(Myr cadjin, shoh screeuit dyn fockleyr as bee ram marraneyn ayn)

Markys y Kermitt


Chyndaays Currit dou veih Adrian Pilgrim


Phillee Veen,

Shee bannee mee, wooinney - s'goan v'eh orrym lheid y raa doillee y hyndaa, stroohene! Begin dou ymmyd y yannoo jeh ooilley my schleighyn-chyndaaee share dy chooilleeney eh! Shoh my eab, aghterbee:

T'eh yn yeearree ain seihll share as smoo sauchey y hroggal raad oddys ny paitchyn ooilley goll er ynsaghey dy mie as ny giootyn oc y lheanaghey dy bollagh, dy vod ad nish, as myr fir aaasit 'sy traa ry-heet, cooney lesh as cur arrym da'n cheilley ayns unnaneys as treisht.

Hee oo nagh ren mee ymmyd jeh SHE ec toshiaght y raa, myr yinnagh ad ayns ny cheeraghyn Gaelgagh elley. Er-lhiam pene nagh beagh SHE kiart 'sy Ghaelg ainyn roish ennym soilshee (a definite noun) rere cliaghtey yn Vible Chasherick – ec y chooid sloo, veagh eh feer neuchliaghagh ymmyd y yannoo jeh SHE ayns lheid y voayl shen. Ta shoh un anchaslys mooar eddyr Gaelg Ellan Vannin as Gaelg e naboonyn.

S'treisht lhiam dy bee yn chyndaays shoh mie dy liooar dy chur gys y Velg. Ta mee credjal dy beagh eh dooghyssagh dy-liooar da'n chenn sleih.

Lhiats,

Adrian Pilgrim

GORLEY BREINNEY (Hysteria)


She chingys anaasagh yn aigney ta croo cowraghyn nish as reesht, Gorley Breinney. T'eh enmyssit Gorley Breinney er yn oyr dy chred ny shenn Ghreagee dy rouail yn vrein mygeayrt yn chorp ayns y chingys shoh. Dy beagh shoh kiart, t'eh baghtal nagh noddagh y chingys shoh taghyrt ayns deinney!

Dy bunneydagh, ta Gorley Breinney ny stayd shicklaagagh ta jannoo arrish er doghanyn elley (corpagh ny shicklaagagh) fegooish uidin erbee corpagh. Dy kinjagh ta vondeish ec y turransagh, ga nagh vel y vondeish cronnal ny keayrtyn. Ayns nyn gommynaght, ta vondeish ec sleih chingey, m.s. cha nel currym oc er obbraghey; Vad lowit dy ve nyn lhie fie yn laa; t'ad er nyn gur geill er lheh a.m.s.

Cha nel Gorley Breinney yn un red as Ihiggey chingys er hene. Cha nel ny surransee shoh nyn var-ghoghanee; ta'n aigney ain ny smoo aghtal as co-chast na shen

Foddee shiartanse dy chowraghyn ve ec surransagh. Ny cowraghyn smoo cadjin, ta'd coayl ymmyd as kyrloghid ayns ayrn kirpey. Myr sampleyr, foddee nagh nod surransagh gennaghtyn red erbee lesh un ny daa laue, ny foddee dy vel eh coayl ennaghtyn ayns e chass. Ny keayrtyn cha nod surransagh jannoo ymmyd jeh ny gleashagh e roih. Nish as reesht ta doghan gollrish builley chingys cur er surransagh, lesh coayl ymmyd as ennaghtyn er lieh e chirpey. Ayns aght cosoylaght, foddee surransagh coayl e chooinaghtyn ny eer jeeaghyn dy ve slane keoi.

SAMPLEYRYN CLINICOIL

Coayl y Chooinaghtyn
Haink ben aeg dys y thie-lhieys marish e dooinney as yeeagh eh dy row ee er choayl e cooinaghtyn. V'ee hoght bleeaney jeig dy eash, bwoyagh as v'ee ceau eaddagh skeogh as jesh. Yeeagh ee dy ve follym as cailt agh va ymmyrkey dramadagh eck neesht. Cha dod ee loayrt agh fockle ny ghaa as dreggyr ee rish feysht erbee 'T'eh jarroodit aym". cha row doghan corpagh ry-akin.
Hooar shin y skeeal voish e dooinney. V'ee ny ben hushtagh, nagh row er ve er ny poosey agh daa hiaghtin. She shiaulteyr ayns Lhuingys Chaggee Hostyn va'n dooinney eck as hooar eh, y moghrey shen, screeuyn eshyn y aagherrym dys e lhong. Tra cheayll e ven y naight shoh, haink fhyt urree as ren ee tuittym sheese shiartanse dy ghreeishyn. Tra hrog ee seose, va'n cooinaghtyn eck ersooyl, ga nagh row lhott erbee urree.

Lurg lieh oor ayns y thie-lhieys, lesh greinnaghey fondagh, v'ee loayrt mie dy liooar as va'n cooinaghtyn eck er ash: agh cha row ee ny ben vaynrey er yn oyr dy begin da'n dooinney eck goll er ash dys e lhong.

Dy anaasagh, nagh neu-chadjin v'eh son sidooryn nyn gooinaghtyn y choayl as rouail mygeayrt tra v'ad er chee goll er ash dys nyn unnid; son whesh s'goan v'eh son shiaulteyryn shen y yannoo. Ayns yn armee v'eh er fir-Ihee dy ghellal roo agh ayns y lhuingys chaggee v'eh er ny meoiryn shee dy ghellal roo (as cha row veg y vondeish ec shen).

Builley Chingys ny Gorley Breinney
Haink ben mean-eashit dys y Rheynn-egin jeh thie-lhieys mooar cadjin, magh er yn oje. V'ee roauyr, broghe as va soar niartal dy yough urree agh cha row ee scooyrit. V'ee poosit agh cha row ee poosit dy maynrey as er yn oie shen, t'ee er ve caggey rish e dooinney. Va shiartanse dy vuill ghorrym urree agh cha row ad trome chooishagh. Ny yei lurg caggey rish e dooinney yeeagh ee dy heet dy ve neuheiltagh er un cheu. Row shen Gorley Breinney ny row eh builley chingys.

Dy jarroo, cha dod ee gleashagh e roih hoshtal, ny e lurgey hoshtal as cha dod ee chyndaa e kione my-hoshtal agh dod ee chyndaa e kione my-yesh. As va shen yn leeid. Dy hyndaa y kione my-yesh ta shiu jannoo ymmyd jeh muskyl (sterno-mastoid) ayns cheu hoshtal yn wannal. Ayns aght cosoylaght, tra hug ee magh yn chengey eck, hie ee dys y cheu yesh, cha dod ec gleashaghey ee dys y cheu hoshtal. Son wheesh, dy beagh yn cheu hoshtal jeh'n chengey er ve neuheiltagh, tra hug ee magh yn chengey, lhisagh ee er ve goll dys y cheu hoshtal. Cha row shoh ny vuilley chingys, v'eh ny Ghorley Breinney. Ta shoh soilshaghey dy vel cowraghyn Gorley Breinney croghey er y fys dy hingys ec y turransagh.

Kyrloghid
Keayrt dy row honnick mee ben aeg ( mysh nuy bleeaney jeig dy eash) dooyrt dy row ee gyn ennaghtyn erbee ayns e laue yesh. Ta shoh er jeet rish dy doaltattym, tra v'ee er n'eddyn magh dy row ben elley ec e myrneen. Cha yeeagh ee dy ve boirit mychione e laue ny e myrneen. She sampleyr classicagh dy "Belle Indifference ' v'ayn.

Er scrutaghtyn e laue, v'ee dy jarroo gyn ennaghtyn. Dod shiu seiy stiagh aynjee freenaghyn, ny mingey ee gyn gonnid erbee jee. Agh va'n ard jeh'n anloaghtys gollrish lauean as chaghlaa y mooadys jeh dy mennick. Cha nel shen taghyrt lesh chingys corpagh. Ny yei, phrow y surransagh shoh nagh vel Gorley Breinney yn un red as lhiggey chingys er hene. (Prow-jee yn laue eu hene dy yannoo anloaghtagh as seiy stiagh freenaghyn aynjee; foddee dy nee jantagh eh, agh cha nel eh er jeet lhiams foast!)

Myr dooyrt mee, she doghan anaasagh yn Gorley Breinney. Cha nel eh taghyrt dy kinjagh myr freggyrt da feysht doillee doattattym, nish as reesht t'eh er ny yannoo myr freggyrt sheeynt da feyshtyn bea. S'cosoylagh dy vel "anorexia nervosa" ny horch dy Ghorley Breinney sheeynt.

Ny laaghyn shoh s'goan cowraghyn blaaoil dy akin; foddee dy vel sleih er jeet dy ve ny smoo glick agh s'cosoylagh dy vel ad jannoo ymmyd jeh aghtyn elley m.s. t'ad geabyn ad hene y varroo, ny lhiggey er shen y yannoo.

Ta ram feyshtyn symmoil dy reggyrt mychione Gorley Breinney foast, ( m.s. vel syndrome Caggey Lhoob corpagh ny vel eh shicklaagagh, ta shen dy ghra Gorley Breinney?) agh t'eh scanshoil gyn enmys dy chooilley hingys nagh vel tushtey ain, Gorley Breinney.

Graham Naylor

Jeheiney Ghoo


V'eh Jeheiney 'syn Arragh as va'n laa grianagh agh beggan feayr 'sy gheay. Heeagh shiu ny cabbil baney daunsin er ny tonnyn 'sy vaie. Va'n keayn as va'n speyr gial as drillinagh. Daag yn gleashtan er yn yurnaa s'jerree trooid y phurt - Straid Athol, Straid Ard er y shenn raad dys Skylley Chreest Rosien.

Hie yn dooinney marroo er y raad cheddin as ny shennayraghyn echey. Ren eh cloie er y raad shen tra v'eh aeg as ren eh shooyl sheese y raad dys ny baatyn eeastee (as thie oast) tra va dooinney eshyn.

Shoh yn laa oanluckey echey nish. Agh v'eh quaagh sy phurt er y laa shen -- er yn oyr va oanluckey elley v'ayn. Va farrar 'sy thie oast 'Albert' er-e-hon (yn naim aym) as farrar elley 'sy 'Vaie' son Tommy Georgesson (freaylleyder thie sollysh veih'n Cheltyn).

Va'n phurt feer fea - yiarragh shiu gollrish oaie!

Hie shin stiagh 'Yn Albert' as hoie shin sheese mygeayrt y chamyr. va skibbyltee boghtey v'ayn. Tra honnick ad ram sleih ceauit ayns eaddeeyn dobberan cheet stiagh 'sy chamyr lhionney, daag ad son thie oast elley (Yn Vaie).

Smoinnee mee rhym pene - veagh ad smooinaghtyn dy vel Purt le Moirrey boayl feer quaagh - feer quaagh dy jarroo!

Va ram sleih ayns ny thieyn oast er yn 'astyr Jeheiney shen - as c'ren fa v'ad coamrit ayns doo? Row chingys er y phurt ? Row eh shenn chliaghtey? Row ad sleih loggyragh son film? Foddee dy row ad smooinaghtyn dy row jus cultys quaagh v'ayn.

Honnick ad tooilley sleih coamrit ayns doo shooyl mygeayrt y phurt ec y 'co-op' as ec y scoill neesht. Aghterbee, ta shen skeeal firrinys nyn Jeheiney Ghoo ayns Purt le Moirrey.

Shoh cooinaght my naim Allan Edward Clugaaish, ruggit er y cheid laa Jerrey Sourey 1942 ayns Purt le Moirrey. Hooar eh baase er y hoghtoo laa, Mee Vayrnt 2003 ayns Connell, Argyll

Cathy Clucas

Screeunyn


Shoh daa ghuillag hooar Rosemary Derbyshire voish e charrey, shenn ven enmssit Eunice Kelly. Va Eunice ruggit ayns Creneash, as bleeantyn er dy henney tra v'ee ny ven aeg, hie ee dys brastyllyn Gaelgagh marish Juan y Gell ec Scoill ny Kiare Raaidyn, as hug eh jee ny duillagyn ec y traa shen. Ta Eunice cummal ayns Purt le Moirrey nish as eer ta'n Gaelg ec bunnys jarroodit nish, t'ee er reayll yn stoo shoh dy kiarailagh.


My Chaarjyn, 17 / 05 / 42

Er hoh mish fr-yerrey, 'Share anmagh ma chioee', myr t'ad gra ayns Baarle. Gow my leshtal nagh vel mee er screeu ny s'leaie, agh ta mee er ve tarroogh agglagh neayr's daag mee Yn Ellan, aghterbee, shoh yn screeuyn ren mee gialdyn diu.

Ec y hostiaght, shegin dou g'insh diu reesht cre'n taitnys vooar ghow mee ec y vrastyl Phurt le Moirrey, as ta mee cur diu ooilley ard-voylley dy vel shiu er n'ghoaill wheesh foays ayns chengey ny mayrey. Er my hon hene, bee'm maynrey dy jarroo my voddym jannoo red erbee dy chooney lesh dooiney na ben, guilley na inneen, ta aggindagh Gailck y ynsaghey.

Cha nel mee ny yindys mooar ec y Ghailck as cha nel mee flahoil ayns co-loayrtys as ta mee goaill nearey dy vel mee jannoo wheesh marranyn ny-chearytyn, agh cooinnee-jee shoh, cha nel fer erbee gra, ec y traa t'ayn jiu, 'nish, ta mee slane ynsit ayns Gailck'. Ta dy kinjagh red ennagh noa dy ynsaghey, as t'ad gra nagh vel agh tree kerrooyn nyn shenn ghlare ayns ny lioaryn Gailckagh! Ta mish agh studeyr g'ynsaghey Gailck goll riu-hene, as gyn-dooyt, bee'm g'ynsagh ee derrey yiowym baase.

Shoh my choyrle rish fer erbee ta geearree loayrt y Ghailck. Ny bee ro faitagh mysh y veggan Gailck t'eu agh jean ymmyd j'ee tra erbee ta caa eu as jean taggloo rish ny shenn Vanninnee raad erbee t'ad ry-gheddyn.

Myr dooyrt mee roie ayns screeuyn da'n Cheshaght Ghailckagh:-

'Trog erriu, my chaarjyn, my she Manninee shiuish.
Gow greim er Gailck choud's t'ee foast er-mayrn diuish,
S'coan Manninee dooie as feer chenn t'ad gaase
Goll raad ny feilley sheese y lhergagh gy-baase.
Shione mie dou dy jarroo, ta caggey ayn nish
Agh shoh dy ve leshtal cha vod shiu goaill-rish.
Ta shiu ayns Yn Ellan foast baghey ayns shee,
Cha nel veg dy voirey nyn gadley 'syn oie.
Eisht ersooyl 'traa dy liooar' as 'lhiggey my hraa'
Nhegim dauesyn ve mollaght ny Hellen dy bra ?

Cha row mee kiarail g'imraa naight-caggee ayns y screeuyn agh ta mee trome-chreeagh as imneagh jiu smooinaghtyn er coayl ny baatyn-caggee ain ayns y cheayn Java, as va mee jiarg corree laa chaie clashtyn er y radio mychione ny reddyn jouyllagh va jeant ayns Hong Kong as buill elley.

S'atchimagh as scammyltagh ta dewilys nyn noidyn, kys vodmayd ve ghraihagh as myghinagh er noidyn yn lheid shen?

Cha nee rish deiney doiagh ta shin caggey, agh noid niartal as gyn-ghree, t'ad beishtyn dwoaiagh as jouyllyn.

Kys vodmayd jerkal rish shee er y thalloo choud's ta 'Nazi' yn dy chooilley raad ayns Europe as Jouyllyn beggey buigh ayns Hong Kong, Singapore as buill elley?

Nish ta mee goaill aggle, bee shiu skee dy liooar lhaih yn rouailtys-ainey aym shoh. Ta mee treishtail nagh bee eh ro ghoillee diu dy-hoiggal.

My vees ooilley dy-mie, ta mee jerkal cheet harrish reesht ec y Chaisht, as b'laik lhiam cur shilley erriu ec y vrastyl.

Lesh dy chooilley yeearree mie as aigh vie diu ayns nyn ynsaghey Gailckagh,

Mish lesh firrinys mooar

Juan y Gell


S'treisht lhiam nagh vel monney sleih ayns y Chapaan lhaih Dhooraght. Strooys nagh vel Juan y Gell likal ny Shapaanee monney!




Extract from the note book of the late Dr. John Clague with permission of the Sec. Manx Museum.

My Charrey Deyr,
Ta mee er screeu ny focklyn shoh dhyt mychione laa shelg va ec Dan Juan as mish ayns Skerrey Magh'll.

Haink eh gys y thie ain gra, 'nish y traa, my t'ou la'al laa son shelg, ta moddey mie aym neesht.' 'Mie dy-liooar' dooyrt mish, 'laa erbee, son cha nel monney obbyr aym dy jannoo er y coigee foast.' Jerdein chaie ve moghrey braew chirrym as hie shin gys Cornaa as myr va shin goll trooid y cheyll, hooar y moddey soar jeh conning ayns y conney ec y chione jeh.

Ren eh gounstyrnee as hie magh y conning ass trooid grinney yn moddey g'eiyrt er harrish y vagher. 'My Yee, my Yee,' loayr Dan, 'Kys t'ad goll !' 'Ta'n moddey shoh ny yeih' dooyrt mish, 'Jeeagh, t'eh cheet as conning ayns e veeal.'

'Trooid,' dooyrt eh eisht,' lhig dooin goll heose gys y thie Yuan, foddee neemayd fakin mwaagh ayns y vagher ayns shen.' as myr va shin goll, honnick shin paitchey cheet sheese as vrie shin jeh, 'Ren oo fakin mwaagh erbee mygeayrt ?'

Dooyrt eh rooin, 'Ta my ayr heose giarrey aittin dy chur fo torran, agh nee eh cur shiu er y raad.'

'Moghrey mie, Yuan,' dooyrt shin, 'Moghrey mie diuish' dooyrt eh.' Vel oo fakin mwaagh erbee mygeayrt?' ' Dy jarroo ta,' dooyrt eh, 'Honnick mee unnane ayns y vagher cheu cooyl y thie riyr, foddee t'eh ayns shen foast. Trooid, as cur y moddey ayn'.

As myr va'n moddey tammylt ayn ren eh gounstyrnee reesht. 'Jeeagh, Jeeagh,' dooyrt Juan, 'Ta fer wooar currit seose.'

Va'n moddey g'eiyrt er ayns jalloo, as harrish vagher lurg vagher ass y hilley. Hie Juan as cheau yn bart er e ghreeym gra, 'Trooid gys y thie as cur aile ayns nyn boibyn, te ro gheayagh ayns shoh.' As myr va shin soit sheese keayrt, dooyrt eh,' Ta mee goaill foddeeaght nagh vel peiagh erbee cheet dy ghoaill cowag marin ayns chengey ny mayrey, ta mee goaill aggle dy vel ee bunnys ersooyl, kys nagh vel yn Kiannoortys cur ee ayns ny scoillyn? 'Ugh, Ugh,' dooyrt eh, 'Cha nel sleih mooar cur geill da monney, agh yeeastyn veggey, eeanlee keoie as shenn craueyn. Ta shin goaill nearey dy vel shenn ghlare y phobble bunnys jarroodit. Kys neemayd janoo dy reayll ee bio?

Roie paitchey beg stiagh g'eamagh, 'Ta'n moddey er jeet as fer wooar echey. 'Dooyrt mee, 'Ta moddey mie glen ayd, Hom, Cha bee oo laccal son jinnair Jedoonee erbee choud's t'eh ayd.' 'Trooid as cur shilley orrin reesht,' dooyrt Juan (myr va shin faagail) Eisht tra va shin er roshtyn gys kione y Droghad veeit shin Billy y greasee soie er y cleiy as va boggey yindyssagh goll ; dooyrt eh, 'Trooid, lhig dooin bine beg ry-cheilley harrish shenn hraa'yn tra va shin guillyn ry-cheilley.'

Va'n coleayrtys er haryn eisht hyndaa shin nyn gione dy valley skee as maynrey lesh sheshaght yn laa.

Thom Beg

Fed up

Sampleyryn voish D.F.C.

I am fed up of him - T'eh jannoo orrym, I am fed up of her - Ta mee skee j'ee
I'm fed up to the teeth with her - Ta mee lane da'n chrossag j'ee
I am sick to death of it - Ta mee slane ching jeh
He was very much annoyed - V'eh boirit dy mooar, It annoyed him - Hug eh corree er.
She was annoyed - V'ee currit assjee, I am bored - Ta dreeys orrym.
Burning with impatience - Lostey lesh neuhurranse. It palls on me - T'eh girree dree orrym.


Phil Kelly


#