LESSON 14.

GRAMMAR: Forming the plural of nouns.

Group 1. Plural formed by internal change of vowel:

Singular. Plural.

bart bundle buirt
beeal mouth beill
beinn summit binn
block block blick
blod blade bluid
boayl place buill
boayrd table buird
bock gelding buick
bolg stomach builg
breck trout brick
cabbyl horse cabbil
carkyl circle carkil
carbyd vehicle carbid
carroo carp kerriu
cayr knot khyr
gob beak gib
jialg, jolg thorn jilg
kayt cat kiyt
kione head king
koir cist koiyr
lagg hollow ligg
liack flagstone lhic
lhiannoo infant lhiennoo
lorg staff luirg
mac son mec
mayll rent maaihll
mair finger meir
mart beef muirt
moddey dog moddee
mohlt mutton muihlt


CONVERSATION.

SHILLEY MYGEAYRT MANNIN

Taggloo eddyr Jees.


B Nish ta shin cheet dys Purt Noo Moirrey as er hen yn Colloo. Nagh vel ellan beg elley ayns y Cheyllys?

A. Ta, agh t'eh ro veg da persoon erbee dy vaghey er, ta mee er chlashtyn my hennayr gra dy vel eh kiart mooar dy-liooar dy yndyr lieh ghussan dy chirree ayns y tourey.

B. Vel sleih erbee baghey er y Cholloo?

A. Oh ta. As b'eign sleih er ve baghey er ayns ny shenn laghyn neesht, er-yn oyr dy row keeill as rullick er.

B. Nagh row eh veih shen haink y chrosh aalin t'ayns y Vuseum.

A Ta mee credjal dy ren. Nish ta shin cheet er-gerrey da Purt Chiarn.

B. T'eh g'aase dy-tappee ayns balley. T'eh ayns foayr mooar lesh ny joarreeyn ayns y tourey.

A. Nish ta shin goll mygeayrt Kione Bradda.

B. Cre'n toor ta shen?

A Va shen er ny hroggal dys cooinaghtyn dooinney enmyssit Milner, t'ad gra dy row eh feer vie da ny cummaltee, as b'ynney mooar lhieu eh.

B Ta mee sheiltyn dy bee Purt ny hinshey yn balley s'niessey hedmayd shaghey.

A. Bee, ta shin ayns Baie Mooar nish.

B. Shen ennym y cheayn eddyr Fleshwick as yn Arbyl.

A. Nish ta shin cheet gys Delby, purt veg aalin.

B Cre'n kione ta shen?

A. Ta shen Kione Roauyr. Er hen lnish Parick, boayl jeh'n scansh s'moo ayns laghyn foddey shaghey. Foddey, foddey er-dy-henney va mannishter er Inish Parick as ny yei shen ren Reeaghyn Vannin baghey ayns shen.



(Tannaghtyn).


READING PRACTICE.

In the last lesson, Mr. Kneen's translation into Manx of an old Irish tale was concluded. In this lesson we commence another translation which has been made for this series of lessons, this time from Welsh literature.

ASHLISH VAXEN.

Skeeal Shenn Vretin.

Va Maxen yn Impir Romanagh. V'eh yn fer s'aaley mastey deiney as yn fer s'creeney mastey impiryn. Er laa dy row chum eh coonseil reeaghyn as dooyrt eh roo: "Shelgym mairagh." Marish daa ree crooinit yeig as feed va fo, helg eh rish yn awin derrey munlaa. Eisht, myr ve feer çheh, chaddil eh. Hass deiney mygeayrt y mysh as chum ad y ghrian ersooyl voish lesh nyn scaapyn. Ayns e chadley va ashlish echey.

Choud as v'eh markiagh liorish coan ny hawin haink eh gys yn clieau s'yrjey 'sy theill, as veih'n vullagh honnick eh awinyn mooarey goll neose gys yn aarkey. Hroailt eh hug beill ny hawinyn harrish yn strah s'aaley. Fy-yerrey d'eiyr yn raad echey er unnane jeh ny hawinyn shoh, y nane s'lhea va rieau fakinit echey. Ec e beeal haink eh gys ard valley mooar as cashtal lesh ymmodee tooryn jeant jeh caghlaaghyn dy chlagh ghaait. Va lhuingys akerit ayns yn awin. Yn lhuingys smoo v'eh rieau er n'akin. Ren droghad dy chraue-vuc-varrey sheeyney gys y Ihong s'moo as s'aaley, as hie eh harrish y droghad er y lhong. Va shiaull ny lhuingey er ny hroggal as hiaull eh harrish mooir as faarkey gys traie yn ellan s'aaley ayns y clane theill. Ghow eh thalloo as hie eh harrish yn ellan gys y traie s'odjey. Honnick eh sleityn ardey as coanyn dowiney as eayninyn atchimagh, Iheid as nagh row eh er n'akin roie. Veih mullagh un clieau honnick eh ellan elley as awin roie veih'n clieau stiagh ayns y cheayn. Va cashtal ec beeal ny hawin shoh yn fer s'bwaaie va rieau fakinit ec dooinney. Va'n giat foshlit as hie eh stiagh.

(Tannaghyn)